- Project Runeberg -  Samlaren / Ny följd. Årgång 18. 1937 /
168

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

168

Victor Svanberg

»Prometeus unbouiid» överflödar av sådana visioner, i vilka
naturen är idel ljus harmoni. Havets andar skola se lyckliga öar med
människor befriade från sorger och strider, bland blommor speglande
ljusets vågor, strömmande vällukter, mjuk, mild musik. Till
Prometeus’ grotta tränga

swift shapes and sounds, which grow
Möre fair and soft as man grows wise and kind,
And veil by veil, evil and error fall: (I: 394).

Andar lova att bygga

a new earth and sea,
And a heaven where yet heaven could never be.

Det skall bliva »a world of perfect light» (I: 409). Tanken, att
människans förädling skall åtföljas av en skönare natur har icke
varit ny för Rydberg, när han mötte den hos Shelley. Den är
känd och omhuldad av hela den romantiska idealismen, en
ömvändning av läran om naturens förbannelse. Den förkunnas av
boströmi-anen Klockhoff:

Om ditt öga varmt och klart
Skådar kring, skådar kring.
Se då klarnar också snart
Hela jordens ring

Underbart. (Dikter 1871, s. 62).

Slutstrofen av Drömlif säger icke mera än Klockhoffs troskyldiga
visa, men den säger det i en symfoni av toner och färger, som
väl är det enda värdiga motstycket i svensk poesi till Shelleys
drömsyner:

Ty i människan ande ha tingen sin lag:
när med renare öga hon skapelsen ser,
skall ur renare eter en klarare dag
genom blånande rymderna sänka sig ner,
och när skalderna strängarna skönare slå,
skall en rikare prakt över jorden ses spridd,
och ju högre de spanande tankarne nå,
se, dess djärvare spänner sig himmelens vidd.

Sambandet mellan natur och själsliv i Shelleys poesi var icke
uppburet av någon genomtänkt filosofisk doktrin. Han var aldrig
kunskapsteoretisk idealist. Skulle han ha tillfrågats, om naturliv

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:29:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samlaren/1937/0172.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free