Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tegnérs Det eviga
109
Förgätes dess pris af en fåkunnig ätt
i ditt bröst sitter han som skall löna.1
Det nya i denna version är emellertid inte blott, att det numera
är det sanna, det rätta och det sköna, som bli utsatta för
människornas oförstånd. Tanken på en lön »ofvan skyn» har också
kommit ur räkningen. Genom förändringen blev väl ej ordet »löna»
längre så berättigat — det måste bibehållas på grund av
rimställningen — men en bättre konsekvens i dikten vanns dock genom
överflyttningen av den avgörande värdesättningen till människans
eget bröst. Det kan inte undgås, att så som vi äro benägna att
fatta Det eviga, har åberopandet av belöning ovan skyn i någon
mån brutit diktens stil. Däremot är det tämligen säkert, att den
första texten ger ett fullt adekvat uttryck åt skaldens ursprungliga
känsla. Även på andra håll i hans diktning från samma tid kan
man nämligen finna hoppet om en ersättning i en annan värld för
den, som på jorden lidit oförrätt. Närmast Det eviga stå väl ett
par rader i dikten Vid Carl Wilhelm Oestrichs begrafning den 23
december 1806:
Helsa till de dödas land;
der skall gäldas hvad vi lidit.
I Försonligheten möter en liknande tanke:
Om du lider, om du faller
trampad af din fiende,
genom lifvets fängselgaller
in i fria himlen se;
Samma dikt ger även en motsvarighet till uttrycket »ofvan skyn» :
Ofvan skyarna förbarmar
sig en kärlek öfver dig,
som i faderliga armar
håller verlden, håller mig.
Dessa rader torde ej vara utan sammanhang med Schillers An die
Freude, varifrån versmåttet är hämtat.2 Också Det eviga kan man
ha rättighet att anknyta till denna Schiller-dikt:
1 Avtryck i faksimile i Eleonore Bruno, a. a. s. 107. Bruno anser troligt,
att den första omarbetningen skett redan 1807 {a. a. s. 99).
2 Se Böök, a. a. s. 69 och 511 n. t. s. 66. Jfr även Bernhard Risberg,
En Tegnér sk perifras i Studier tillegnade Esaias Tegnér, Lund 1918, s. 20.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
