Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14
Arne Lidén
först 1884, men han gör dock det inte betydelselösa medgivandet, att
han »mindes sig ha sett den märkvärdiga bokens röda omslag i Uppsala
hos en kamrat, som lovordade den, men ansåg den ursinnig. Sen hade
möjligen författarens namn flyktigt susat förbi, men han hade ej fästat
sig vid det» (a. a. a. s.). Boken har tydligen diskuterats i kamratkretsen,
och Strindberg har alltså kunnat få en viss kännedom om dess idéer.
Det verkar onekligen som en reminiscens från en tidigare period, lättare
mottaglig för starka, bestående intryck, då han skriver: »Under det han
läste den, hörde han sång i luften, och änglaröster sjöngo frid och salighet
på jorden» (a. a. a. s. 211). I denna »ursinniga» bok hade han kunnat finna
många bidrag till tecknandet av Gert. Han hade kunnat läsa om hur
upphovet till utvecklingen ofta varit »en tanke från samhällets lägsta
regioner, där den kan uttalas utan alla konsiderationer, öppet och ärligt,
och där just av sådan anledning vår Herre synes företrädesvis utse redskap
för stora politiska omskapningar, när meningen är att skapa annat än
scenförändringar» (s. 6). »Vi ville bara göra några små förändringar i
stilen, se, det var för lågt i taket tyckte vi!», säger Gert ironiskt till kungen
(s. 109). Han hade här kunnat finna ett visst stöd för en viktig sida i
Gerts verksamhet: bildstormandet. När överklassen inte längre kunde
trotsa Kristus, de fattigas vän, bröt den, heter det, udden av hans lära
genom att bygga honom ståtliga tempel, i vilka alla konster fingo
medverka att göra gudstjänsten till en konstnjutning av högsta slag. Men
allt detta var hedniskt, ty det vände intresset från det väsentliga i
religionen, som var kärleksbudet. »Att tillförsäkra de fattiga tak över huvudet
var något, som ingen kom att tänka på; men till byggnader åt gud, som
intet hus behöver, slösades däremot allt vad rikedom, konst och snille
förmådde åstadkomma» (s. 43). Oppositionen fick ett vapen i
boktryckerikonsten. »Skrifters tryckande blev därför ett yrke, som följdes med
ängslig uppmärksamhet, och prästerna samt deras principaler, det vill säga
kyrka och stat, förenade sina bemödanden till förekommanden av yrkets
missbruk och inskränkande av tryckfriheten, fruktansvärd ännu för våra
dagars överklass och ännu som i förstone kringskuren och förföljd» (s. 45).
Om de idékomplex, jag här följt, varit bestämmande för Strindbergs
uppfattning, har han utan att anse sig skyldig till någon anakronism
kunnat förena vederdöparen och kommunarden i en person.
»Krutmake-ren» har fått ett yrke, som bättre passade den mission han skulle fylla.
Typografen var en populär figur i frihetsdikten vid 1800-talets mitt. Så
hade Talis Qualis, även han via das junge Deutschland och tyska
frihetsdiktare påverkad av de idéer, som här följts, besjungit honom i
Typografernas visa:
»Det bly, som tjänat krig och våld
och än av tårar dryper,
det ha vi tagit i vår sold
och format om till typer.
Låt knekten yvas av sitt val,
av sabelvetenskapen,
vi ha också vår arsenal
fastän med andra vapen.» (Dikter, 1854.)
med bl. a. Saint-Simon och hans nya kristendom (s. 66). Jfr även samme förfrs Nils
Herman Quiding, 1927, som s. 97 ff. behandlar Strindbergs förh. till honom, dock av mindre
intresse i detta sammanhang.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
