Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kellgrens »Tal om satiren»
97
satirer, också ha vissa inslag av sedesatir. Det finnes i Kellgrens tal
antydningar till hans senare präst- och adelssatirer. I Peri Bathous riktar
sig ståndssatiren mot adeln, medan man får söka Popes prästsatir i andra
av hans skrifter. För övrigt riktar sig sedesatiren i båda arbetena mot
allmänheten utan uppdelning i stånd eller klasser. Båda författarna ha
deltagit i diskussionen om »1’honnëte homme» som människoideal och
om missbruket av detta epitet. »Every man is honourable, who is so
by law, custom or title», är en sats, som i sin koncist avfattade ironi
påminner om Kellgrens olika uttalanden i samma ämne.1 Om således de
krav, som allmänheten ställer på den människa, som skall kallas
hederlig, äro rent formella och ytliga, så kan enligt båda satirikerna också den
mest lastbare bli föremål för panegyrik. Den sats ur Popes arbete, som nyss
citerats, är tagen ur ett kapitel med rubriken »How to make dedications,
panegyrics, or satires, and of the colours of honourable and dishonourable».
Pope undervisar sina läsare om, hur man i en panegyrik lätt kan förvandla
varje fel till en förtjänst och hur man upphöjer den besjungne genom att
förse honom med just de dygder han saknar. I slutstrofen till sitt tal
uppmanar också Kellgren panegyrister och begravningsdiktare »At friska
blommor rikt kring alla galgar strö . . . Säg barn att deras mor, som var
en gammal skiöka, | At deras hulda Far, som söp och slogs och svor |
Stå nu för Lamsens Thron bland helga Ängla chor | . . . Ja må, i Herrans
namn, hvar narr, hvar lastens slaf | I lifvet hedrad bli och prisad vid sin
graf». De sista raderna äro hämtade från Popes »Epilogue to the satires».2
Det är alltså med en översättning från denne, som Kellgren inleder sin
mångåriga kamp mot panegyrister och begravningsdiktare.
Kellgren liksom Pope kan samtidigt fördöma mänskliga brister eller
laster och den diktning, som smickrar dessa. När han låter sin satir gå
ut över allmänhetens låga smak, riktas den samtidigt mot den diktning
som tillfredsställer denna smak. Pope talar om »the gradual decay of
delicacy and rafinement among mankind» och om, att smaken nu åter
sänkt sig ned till sin naturliga låga ståndpunkt, »the general taste is
retuming to this first simplicity and innocense», liksom Kellgren i sitt tal
finner, att hos oss tyckes »den lyckliga tiden hafva kommit då den platta
och låga Poesien åter wunnit sin förstfödslorätt för det höga och stora».3
Andra kapitlet i Popes skrift skall visa, »That the bathos, or profund,
is the natural taste of man, and in particular, of the present age» och
inledes med ett dylikt påstående: »The taste of the Bathos is implanted by
Nature itself in the soul of man». En människa kan visserligen tvingas
att uppskatta den sublima dikten, men »we see the unprejudiced minds
of children delight only in such productions ... as our true modern
writers set before them». Kellgren visar på liknande sätt, att den låga
smaken är »saekert den naturligaste. Ty hvilcket stånd är närmare natu-
1 Works, X, s. 398. Se exempel hos Lamm, a. a., s. 81 f., Abenius, Stilstudier i
Kellgrens prosa. Ak. avh., Ups. 1931, s. 17 f.
2 Se Ek, s. 162, där även ett inslag från Popes landsman Young påpekas. Skämtet
om panegyristen som målar »en Æthiop» vit återgår dock direkt el. indirekt till
Erasmus’ lilla skrift »Dårskapens lov», som visar nära släktskap med Kellgrens tal. Tanken
att »lasterne . . . gifwit lif åt wettenskaperne» finnes även uttryckt i detta arbete, ehuru
den först under 1700-talet nått full aktualitet. Jfr äv. Schück, III. allm. litt. hist., III,
s. 172 f. Erasmus är omnämnd i förbigående i Kellgrens tal (s. 161).
3 Works, X, s. 348, talet, s. 160. Kursiv, här.
7—40155. Samlaren 1940.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
