Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sättningar hade hos den bildade allmänheten i viss mån
försvagat den h. Skrifts auktoritet. »Vadan dessa vol#
tairska, dessa woolstonska gäckerier, som gjort evange#
Hum en skada, den ingen filosofi förmår bota, vadan, om
icke från dessa felaktiga tolkningar?» skriver Ödmann1
i sin replik till Hammarsköld.
De nu berörda synpunkterna äro karakteristiska för
Ödmann såsom gammaltestamentlig exeget; de markera
också hans vetenskapliga anknytning till den forsknings#
linje, som leder från Grotius över Bochart och Schultens
till Michaelis.
På det nytestamentliga området träder det reala in#
slaget givetvis tillbaka, historiska och än mer filologiska
synpunkter dominera. Grotius blir allt bestämdare den
exegetiska förebilden; Annotationes in V. et N. Testa#
mentum, som Ödmann i Lenaeus boksamling påträffat
hopbundna med Calovius Biblia illustrata — »Grotius
vendit Calovium» — fingo för honom mer och mer ka#
raktär av högsta instans. »Slutligen synes mig allt gå
därhän», skriver Ödmann i cit. brev till P. F. Aurivillius,
»att Grotius, förkättrad på sin tid och den Calovius synes
varit färdig att uppgräva el? ty]v yéevvav xou -upoc, blir
vår huvudbok näst analogia scripturae och den hjälpreda,
som fås av LXX». Ödmann beundrade Grotius filolo#
giska skarpsinne, historiska blick och mod att lösgöra
exegetiken ur dogmatikens järngrepp2.
1 Journalen 1815, n:o 54.
2 Jfr J. Schliiter a. a., sid. 28 och G. W. Meyer a. a. III, sid. 438.
Grotius roll i exegetikens historia är egenartad. En lång rad av
vetenskapsmän ha stigit upp och förklarat: jag känner icke den mannen och
— gått bort och följt honom. »Etiam qui vituperant Grotium, ex ejus
fontibus, qua grammatica scilicet, hausere», säger J. A. Ernesti (Institutio,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
