Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Inflytandet från Grotius är — ej sällan förmedlat —
märkbart i tre avseenden. Även Ödmann kände sig oför;
hindrad att klarlägga dunklare ställen i Skriften med hjälp
av utombibliska paralleller, »quae aliquid lucis adferent
ad intelligendam legem et prophetas»1. Till försvar mot
Hammarsköld och andra, som med Calovius klandrade
denna »ethnicorum scriptorum intempestiva collatio»2
skriver Ödmann3: »Vi måste ju för N. T:s rätta tolkning
immerfort tillgripa profana grekiska klassiker, särdeles
vid Lukas och Paulus skrifter, som utgöra hälften av nya
testamentet. Det gagn, som i denna del hämtas av klas;
sikerna, är numera utan all fråga». Lkonsekvens härmed
låter Ödmann i sina exegetiska arbeten både grekiska
och romerska auktorer komma till tals.
På Grotius återgår även en hos Ödmann ofta framträ;
dande benägenhet att betona gamla testamentets i stor
utsträckning nationella karaktär — »även är där mycket,
som egentligen var för judar», heter det i brev till Lind;
blom d. io mars 18x i4. Grotius hade vågat att beskjuta
den arsenal av dicta probantia, som för ortodoxien var
tabu. Särskilt i annotationes ad Matth. i: 29 — "va
— framträdde dessa »depravationes grotianae»
(Calovius), som tenderade till att reducera gamla testa;
mentets kristus;profetior till ett minimum5.
sid. 197). I samma riktning uttalar sig O. Celsius pater i De apostoli
Si-monis Petri cum Simone Mago certamine, sid. 18 (Upsala 1725).
1 Grotius t. G. J. Voss d. 28 juli 1640; Epistolae, sid. 636. Cit. hos
Zscharnack, Lessing und Semler, sid. 109.
2 Jfr Zscharnack, a. a., sid. 108.
3 Journalen 1816, n:o 196.
4 »Sökom afkläda apostlarna all judisk dårskap», skriver Ödmann d.
25 april 1802 till Geringius.
5 Calovius hävdade däremot, att »eventus optimus interpres
vaticini-orum est». (Biblia illustr. III, sid. 151).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
