Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Leonard Fredrik Rääf (d. 1872)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i »Iduna», ehuru han klandrar både Vikingen och Den siste kämpen
for »detta filosoferande och reflekterande öfver den egna handlingen
och det egna sinnet». Tegnérs Idunastycken 1812 finner han
»förskräckligt obetydliga», hvarpå Hammarsköld tar Tegnér i försvar
och Rääf koncentrerar sina anmärkningar på »Flyttfoglarne», hvilkas
3:e och 5:e verser han finner »högst vanpassande»; »eller kanske
Thegnér (sic) velat göra sina flyttfoglars flygtighet mera moralisk
derigenom, att han gifvit den ett förnuftigt ändamål?» Värst är han dock
mot Hammarsköld sjelf som till svar på en fråga om ett af honom
författadt dramatiskt stycke får dessa pregnanta ord: »Konstens
genius blir aldrig dens vän, i hvars oharmoniska barndom hon icke
varit stallbroder.» — »Hvad kan man vänta för fullkomligheter»,
skrifver Rääf till Lorenzo den 14 jan. 1813, »när hr Sondén med hela
nya skolan till följeslagare löpa i kapp för att tidigast på morgonen
lemna till tryck sina aldrig nattgamla manuskripter, hvarpå det ännu
flytande bläcket gör de enda korrekturerna. Det är denna ofantliga
brådska att bland allmänheten utkasta omogna och råa produkter,
som allra mest hindrar framgången af hvad ni författare tänken
uträtta; det gamlas anhängare kunna icke neka er snille och alla
möjliga poetiska förtjenster, men just deruti, hvaruti deras enda företräde
ligger, i elegansen, lemnen I dem en obestridd seger. Se på Goethe
och Atterbom! Deras verk äro glatta och skimrande som ett slipadt
stål, återspeglande bilden derigenom mera klar och obruten, utan att
någon rostfläck lemnar fotfäste för flugorna, hvilka ni deremot med
allt ert viftande knappt kunnen afhålla från edra näsor.»
Vänskapen stördes ingalunda af dylika uppriktiga utgjutelser,
som i sanning hedra Rääfs både omdöme och karakter. Tvärt om,
göter och fosforister voro tidtals på besök hos honom, och man
lefde då rätt muntert om. Erik Drake väcktes t. ex. en morgon
1813 på Tomestorp af Rääf, Livijn och ännu tvänne »medbröder» i
kostymer och med kupletter, »en pjes, som öfverträffas knappt af
Jorunder» — Granbergs pjes, en af gamla skolans då nya produkter!
Men det ensamma och åt ekonomiska bestyr nästan uteslutande egnade
lefnadssättet förtog mer och mer det literära intresset och det ung-
domliga sinnet. En vän, som vistades hos honom, fann honom redan
1813, »så mörk, så hård, så kall» och »i allt diktatorisk». Och sam-
landet af fornminnen i sång, sägn och saga, i ordstäf och vidskepelse,
i skrift och sten, detta blef snart hans enda rekreation från
landtbrukarens bestyr. Brefven till Hammarsköld syntes ej mera till,
ingen qvinna hade tinat upp hans hjerta, ej ens en hustru delade
ensamheten och mödorna. Under tiden gick den politiska rörelsen
med stormsteg fram, trots »systemets» alla försök att »mota Olle i
grind». I början hade Rääf nog att syssla med Svenskt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
