- Project Runeberg -  Ur vår samtid /
153

(1880) [MARC] Author: Harald Wieselgren With: Edward Skill, Ida Falander, Evald Hansen - Tema: Periodicals, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Clas Adolf Hultkrantz (d. 1877) - Gustaf, prins af Vasa (d. 1877)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ligen står han inom komitén som reservant i åtskilliga frågor, med
afseende på anordningen, omfånget och enskilda förbättringar, men
i hufvudsak delar han dock komiténs uppfattning att icke bryta med
den häfdvunna anordningen och formen. Vid prestmötet i Upsala
1873, genom professor Myrberg, äfvensom senare samma år vid
kyrkomötet, vid hvilket Hultkrantz var Upsala teologiska fakultets
ombud, undergick komiterades förslag en skarp kritik, och ända till
1879 qvarstodo våra skolor och vår konfirmationsundervisning vid den
gamla, af alla utdömda katekesen – lyckligtvis under det sista årtiondet
serverad i Hultkrantz’ upplagor. Huruvida förändringen ländt
undervisning och kristendom till båtnad, blef det ej Hultkrantz förunnadt
att erfara.

En försvagad helsa bröt Hultkrantz’ krafter, och han fann sig
ej längre kunna uthärda Upsalas hårda klimat. Sommaren 1875 anträdde
han för helsans skull en utländsk resa, från hvilken han till
Stockholms Dagblad skref fyra beaktansvärda bref om »Den kyrkopolitiska
striden i Tyskland», åt hvilken han egnat sorgfällig uppmärksamhet.
Han erkänner den protestantiska statens rätt att fordra
lydnad för sina lagar äfven af de prester, hvilka utom staten ega sitt
öfverhufvud, och påvisar, huru påfven tillåtit presterna i andra länder
att lyda alldeles samma lagar, som han förbjuder dem att lyda i
den preussiska staten, för att derigenom försvaga »protestantismens
bålverk i Tyskland». »Ingen af oss, som nu lefva», slutar han sitt
sista bref »torde få skåda den tid, då påfvemakten i Tyskland blifvit
någorlunda fullständigt öfvervunnen och besegrad.»

För att ständigt kunna vistas under ett blidare luftstreck än
Upsalas, sökte Hultkrantz 1876, och erhöll, Förslöfs pastorat i Skåne,
men hann ej upplefva den dag, då pastoratet skulle tillträdas. Innan
hans professorsverksamhet utbytts mot landtpastorns, afled han i
Upsala, den 11 juni 1877, sörjd af maka och barn, saknad af lärjungar
och vänner, efter ett verksamt lif för den svenska kyrkan, som väl
behöfver män med hans uppfattning af kristendomens bud: »Älsker
hvarandra inbördes.»

_____________________

GUSTAF, PRINS AF VASA.
† 1877.

Sverige genljöd af de fester, som helsade kronprinsen Gustafs födelse
på Stockholms slott den 9 november 1799, och till Sverige räknades
då äfven Finland och Pommern. Presterna med bibelns kraftigaste
välsignelser, talarne och skalderna med all ordets ståt, festmåltider

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:37:16 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samtid/0227.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free