- Project Runeberg -  Ur vår samtid /
179

(1880) [MARC] Author: Harald Wieselgren With: Edward Skill, Ida Falander, Evald Hansen - Tema: Periodicals, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gustaf Albrekt Bror Cederström (d. 1877)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

GUSTAF ALBREKT BRO!? CEDERSTRÖM. ’79


sina tappra husarer hugga in på kosackerna: han tillbragte åren 1808
och 1809 som kommendant i Helsingborg, blef efter regements-
förändringen öfverste i armén och 1810, efter ett militär-diplomatiskt
uppdrag i Kjöbenhavn, åter beordrad till Pommern som chef för miii-
tärbefälhafvarens stab.
Den nye länkaren af Sveriges öden förde snart underhandlarne
i Fredrikshamn i samma led med »arifienden» till gemensam kamp
mot »Europas förtryckare». Under Stedingks och Skjöldebrands
befäl drog äfven Cederström i fält, i spetsen för sina husarer. Med
dem såg han striden vid Gross-Beeren, der han kommenderade en
del af svenska förposterna; med dem deltog han i slagen vid Denne-
witz och vid Leipzig, med dem delade han harmen att ständigt »bli
skonad». Men Karl Johan visste hvad han gjorde: han behöfde sin
svenska armé för de enskilda svenska syftenas vinnande allt för väl,
för att hänsynslöst äfventyra den i tyskarnes kamp.
Understödd af en rysk kår under Wallmoden drog sig svenska
hären från Leipzig upp åt Holstein, och den 5 dec. 1813 »befriade»
svenskarne LUbeck från dansk ockupation under franskt befäl. Gene-
ral L’allemand, som anförde den danska truppen, aftågade mot vii-
kor att ej på tolf timmar förföljas. Hans 4-5,000 man starka kår
upphans också först den ~’ dec. af den svenska kavalleri-afdelning,
som fått order om förföljandet.
Skjöldebrand var chef för den svenska rytteristyrka, som utsändts
från Lubeck, och Cederström var hans närmaste man. Med förvå-
ning såg Cederström de order om truppens väg, hvilka Skjölde-
brand erhållit och visat honom. Han gillade fullkomligt sin chefs
tanke, att denna befallning ej kunde följas, troligen äfven hans miss-
tanke, att rysk afundsjuka föranledt den. Men en icke ringa del af
sin styrka måste han detachera åt annat håll, och med 1,300 beridna
drog Skjöldebrand raskt åt Bornhöft.
Slutmeningen i ordern lydde så:.»Kronprinsen väntar, att genera-
len sätter svenska kavalleriet i respekt.» Det ena med det andra
föranledde vågspelet af ett anfall. Cederströms husarer förvandlade
vågspelet till seger.
Den 7 december 1813 är dagen för vår sista batalj på öppna
fältet - och vår sista seger. Der göt Cederström sitt blod för
fäderneslandet.
Med 900 man till häst stormade Skjöldebrand och Cederström
fram öfver djupa diken och höga jordvallar, anfallande och beseg-
rande en mångdubbelt öfverlägsen styrka, som förskansat sig bakom
vallarne och helsade angriparne på trettio alnars afstånd med en kanon-
salva af drufhagel. »Under den häftigaste fart», säger Götlin, »bibe-
hölls linien rak som vid den vackraste exercis.» Nu sårades Ceder-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:37:16 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samtid/0261.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free