Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ola Hansson: August Strindberg - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
249
öfriga försvinna en efter annan från skådeplatsen; somlige dogo
vid unga år, såsom Daniel Klockhoif, andra lemnade diktningen
för att egna sig åt vetenskapen, såsom Pontus Wikner. —
Löften ömkligt brutna, förväntningar ömkligt svikna, de båda
ideal som voro tidens salt ömkligt brustna, ■— intelligensen i
skruf-städ och liandklofvar, — diktningen mekaniskt versmakeri och den
tömmaste efterklang, — kan man undra på, att den ungdom,
hvilken andades denna luft och stod djupt i denna sörja, blef led vid
ansträngningen, misströstande om gagnet af ideella strafvanden,
skeptisk gent emot sin egen kraft, böjd att låta verlden gå som
den ville och morgendagen sjelf ha sin omsorg om sig. Man lät
udda vara jemnt. Man estetiserade väldeliga i de vittra
förenin-garna och filosoferade öfver Boströms berömda sats: „vara är
för-nimmas", rimmade öfver idealen, fastän de redan luktade lik, och
deklamerade nationens ganda skalder, drack punsch och sjöng,
kände icke verkligheten, men visste att den var något fult som
skulle idealiseras, hyllade himlen i teorien och gaf i praxis köttet
dess. Hvarje generation följde kritiklöst traditionerna från dem
som gingo tore och öfverlemnade dem oförvanskade till dem som
kommo efter. Man tog examen och gifte sig, blef konungens
troman och samhällspelare, sökte få så stor bit som möjligt af
kronans kaka och tyckte att allt var ganska godt. —
Emellertid ingick 70-talet. Det blef en lång rad af goda år,
pengarncflodade, bolag bildades, näringarne blomstrade upp, och
ett nät af jernvägar spann sig öfver landet. Det var en fullständig
ekonomisk revolution. Organismen hade fått nytt blod, och det
gick för full ånga.
Äfven i den andliga dimman började det skymta lif: gestalter
rörde sig derinne, och ljusglimtar spelade. Ungdomen rätade på
sig och fick glans i blicken, — just den ungdom, hvarom här
när-mast är fråga, den generation som föcldes omkring 1850 och hvarur
August Strindberg framgick.
Denna ungdom hade ett stort ideal, som den alltid vånde i
sina tankar och som fårgade från sig på allt hvad tanken vidrörde.
Det var tron på en nynor di sk ren äs s ans kultur, som skulle
komma, då forntidens skatter blifvit framdragna och gjorda till bas
för bildningen och då folkegendomligheterna blifvit upptäckta. Det
förra slagtledets ideal metamorfoserades nu. Först och främst
skandinavismen: man trodde icke längre på en politisk skandinavism,
men man bibehöll enhetsidén såsom tron på en nationel nordisk
odling. Då representationsformen genomdrifvits, slog man mynt af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
