Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Viggo Stuckenberg: Et digt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Et Digt.
Naar det nærmer sig Dag, og Stjærnerne dugges
og skifter i Sølvmønt Nathimlens Guld,
mens alle Buske i Haven fnugges
af Rimfrostens maaneblegede Uld,
naar det nærmer sig Morgen, og Nattens Gudinde’
sig sætter ved Drømmenes Sandsigerbonl.
mens Søvnens gravstille Mulmskygger svinde,
da drømmer jeg under mig Saddel og Gjord.
Uhyre, skyhøj er Hesten jeg rider,
som en himmelkløftende Fjeldtinde rankr
med den laadne Hud om de skjælvende Sider
som Havet i Natten kulsort og blank,
4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
