- Project Runeberg -  Samtiden : tidsskrift for politikk, litteratur og samfunnsspørsmål / Ellevte aargang. 1900 /
33

(1890-1926) With: Gerhard Gran
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. Schück: Antikens undergång - I

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Antikens undergång.

33

tydelse för kejsartidens andliga habitus. I regeln voro Roms
Cæsarer ganska dugande män, och vanvettingar som Caligula
och Heliogabalus eller rucklare som Otlio och Vitellius
regerade endast en kort tid, de båda förra fyra år hvar, de båda
senare blott några månader, och deras utsväfningar och brott
kunna således ej hafva haft någon nämnvärd invärkan på
tidslynnet i det hela. De Cæsarer, som regerade länge, voro
i allmänhet förträffliga härskare, och vi behöfva blott erinra
oss, att från 96 till 180 intogs tronen af Nerva, Trajanus,
Hadrianus, Antoninus Pius och Marcus Aurelius, således af
en rad af kejsare, till hvilken icke månget land har att
uppvisa ett motstycke. För det andra var det egentligen blott
Rom, som led under detta kejsarvanvett; provinserna voro
däraf tämligen oberörda, och äfven i Rom var det
företrädesvis de högre klasserna, som voro utsatta därför.

Snarare måste vi fyllas med beundran för detta romerska
stadsmaskineri, som utan att råka i olag kunde fortfara att
värka äfven under en Caligulas vansinniga regimente.
Öfverallt i riket — utom i det halft folktomma Grekland — rådde
för öfrigt ordning och materielt välstånd. Ett nät af ypperliga
vägar genomkorsade bela det gigantiska riket, och än i dag
kunna vi beundra den solida stenläggningen, som på flera
ställen ännu kan göra tjänst. 1 Gallien, Spanien, Africa och
Syrien uppstodo under denna tid massor af blomstrande
städer; så t. ex. funnos på Augustus’ tid i Tarracodistriktet
i Spanien 179 städer, men under Antoninus hade antalet
stigit til 248; i Gallien funnos omkring år 75 ej mindre än
1200 städer, och huru folkrika dessa voro framgår däraf, att
amfiteatern i Nimes rymde 20,000 åskådare, amfiteatern i det
bredvid liggande Arles ända till 25,000. Autun omgafs af
en mur på 3A mils omkrets med ej mindre än 220 torn.
I Africa funnos 484 ända till 174 biskopsstift, i Egypten 100,
i Numidien 123, och ända långt in i den nuvarande öknen
har man påträffat rester af romerska städer; om de syriska
städernas storlek och prakt vittna ännu de väldiga
ruinmassorna i Hieropolis och Palmyra.

Öfverallt i dessa städer härskade en allmänanda, med
hvilken vårt århundrades knapt kan täfla, och man kappades
om att pryda hembygden och där upprätta institutioner till
allmänt gagn. De offentliga platserna voro prydda med statyer
i massor. På Rhodos funnos under Vespasianus 3000 bilder

3 — Samtiden. 1900.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 24 22:36:36 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samtiden/1900/0041.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free