Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. Schück: Antikens undergång - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34 - H. Schück.
offentligen utstälda, och det antal, som skådades i Aten,
Olympia och Delphi var säkerligen än större. Rom var
naturligen rikast på dylika konstvärk; ännu år 500 — efter
barbarernas och de byzantiska kejsarnes alla plundringar —
funnos på Roms offentliga platser ej mindre än 3,500 statyer
blott af brons. Men äfven småstäderna voro på samma
sätt smyckade; vi behöfva blott erinra oss det lilla Pompejis
Forum, och af inskrifterna finna vi, att enskilda personer
ofta donerat summor till sin fädernestad att pryda dess
offentliga platser; så t, ex. skänkte en prest i Betica i Spanien
800,000 sestertier till inköp af statyer för stadens räkning.
De flesta något så när betydende städer hade offentliga
teatrar, amfiteatrar och rännarbanor, likaså kolossala,
offentliga badhus, sedan Antoninus Pius i regeln äfven läkare,
skollärare och rhetorer, hvilka senare icke olämpligen kunna
jämföras med de offentliga föreläsare, som vi, dock först på
sista tiden, börjat anställa i vissa städer. Alla orter af någon
betydenhet torde hafva haft offentliga vattenledningar. 1 Rom
funnos aquædukter till 422 kilometers längd, och dessa
lämnade på dygnet en vattenmassa af 1,561,800 kubikmeter. Tre
af stadens forna vattenledningar (Aqua Vergine, Felice och
Paola), som ännu begagnas, gåfvo 1870 ej mindre än 257,770
kubikmeter om dygnet, d. v. s. lika mycket som samtidigt
räckte till för Londons jättebefolkning.
En resande kunde då bekvämt och utan far-a färdas
genom detta vidsträckta världsrike. Öfver allt mötte han
samma institutioner, samma myntsorter och samma språk,
ty nästan öfverallt talades såväl grekiska som latin. Endast
vid den germanska och parthiska gränsen rådde någon
orolighet, men för öfrigt härskade under de båda första
århundradena en djup fred, hvilken häller icke afbröts af uppror och
inbördes krig. Handeln blomstrade, Medelhafvet fyldes af
handelsflottor och alla de nya landen koloniserades snabt at’
de företagsamma italiska och grekiska köpmännen, som, utan
att de själfva tänkte därpå, blefvo den helleniska kulturens
kraftigaste pionierer.
I ett tal, som rhetorn Aristides 145 höll kunde han
också med berättigad stolthet framhålla denna merkantila och
ekonomiska blomstring. När — säger han — fanns det väl
på fastlandet eller vid hafvet så många städer eller när voro
de så rikt smyckade? Hvilken af forntidens härskare kunde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
