Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. Schück: Antikens undergång - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36
H. Schiick.
människokärlek och dess broderskänsla; vi höra redan
tänkare förkunna, att vi alla hafva Gud till fader och därför äro
bröder, att vi böra förlåta våra fiender samt vedergälla ondt
med godt o. s. v. De olyckliga slatvarnes öde förbättrades
högst väsentligt; den förut oinskränkta rätten öfver deras lif
och kroppar blef lagligen begränsad, och det ansågs redan
såsom en plikt att i så stor utsträckning som möjligt
återskänka dem friheten. Äfven för folkbildningen och
barnuppfostran öfver hufvud har denna tid gjort mera än andra;
af inskrifterna framgår vidare, att den offentliga välgörenheten
både kändes såsom en plikt samt värkligen utöfvades i
omfattande skala, och det folk, som ägde kraft att hos alla de
vilda stammar, som viel kejsartidens början lydde under Rom,
införa romersk rättsuppfattning, kan dock icke hafva varit
ett sedligt förfallet släkte.
För det andra böra vi erinra oss, att satirikerns och
moralistens straffdomar företrädesvis afse staden Rom, och
staden Rom var- dock något annat än det romerska riket.
Världsstäder som nutidens Paris och London samt lorntidens
Rom måste dock alltid förete en lifligare tafla af dygder och
laster än den undangömda landsortsbyn, och fäster man sig
såsom Juvenalis blott vid de senare, blir målningen helt
naturligt ganska mörk. Men Plinius’ bref visa oss, att det
sedefördärf, öfver hvilket Juvenalis klagar, näppeligen hade
nått till provinserna, icke ens till alla kretsar i Rom, och
faktum bestyrkes ytterligare af inskrifterna. Till Rom
samman-strömmade alla de dåliga elementen från hela världen, liksom
de i våra dagar flyta samman i Paris och London. Roms
kurtisaner modtogo — såsom Martialis berättar — besök af
parther och germaner, kilikier och kappadokier, egyptier och
nubier, judar, daker och alaner, och Roms moral måste
därför blifva sämre än provinsens. Men icke ens Roms moral
kan bedömas efter dessa debaucherade kosmopoliter, som
bilda figurerna i Juvenalis’ tendensmålningar, ty hvilka är
det väl, som inom ett samhälle tilldraga sig den största
uppmärksamheten ? Ej de många, som lefva ett stilla, godt och
aktningsvärdt borgerligt lif, utan de, som genom sina
extravaganser och utsväfningar liksom träda fram ur massan, och
efter dem hafva historikerna allt för länge bedömt hela
samhället. Men vilja vi känna majoritetens sedliga ståndpunkt,
böra vi icke rådfråga Juvenalis’ rhetoriska deklamationer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
