Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. Schück: Antikens undergång - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Antikens undergång.
41
ett hednisk motstycke till det kristna dopet1. Man gräfde
en grop, öfver hvilken några med talrika hål borrade
plankor lades; i gropen nedsteg sedermera den, som skulle renas
till ett nytt lif, och öfver honom offrades under mystiska
ceremonier en tjur, hvars blod strömmade ned i gropen och
öfvergjöt honom med ett skuldrenande bad.
Men man kunde äfven på ett annat sätt blidka guden,
och de medel, man härvid använde, röja, att medeltidens
anda redan är på väg att öfverskygga världen. För den
grekiskt-romerska antikens folk hade ett lif i enlighet med
naturen varit det högsta; för orientens och medeltidens stod
naturen däremot i en fientlig motsats till det gudomliga,
och ett religiöst lif yttrade sig därför ofta i undertryckandet
af naturen, i fasta, späkningar, afhållsamhet från vissa
födoämnen, sexuell abstinens o. s. v. Men redan under
kejsartiden finna vi denna asketiska världsåskådning i full kraft,
och äfven för hedningarne började nu celibatet och den
absoluta kyskheten att framstå såsom en Gud behaglig dygd.
Vi finna således, att den romerska religionen så
småningom forbytes till en nästan rent orientalisk, utan att romarna
själfva tyckas hafva märkt denna genomgripande revolution.
I viss mån är detta dock ganska naturligt, ty den romerska
statsreligionen var ju lika litet eller ännu mindre än den
grekiska fixerad i någon bestämda dogmer. Liksom man
förut upptagit den grekiska Zeusreligionen utan att
observera någon egentlig motsägelse mellan den och den
gammalromerska kulten, så upptog man nu Isis-, Mithras-, Kybele-,
t. o. m, Molock- och Astarte-kulten utan att däri se någon
egentlig nyhet. Den grekiskt-romerska Olympen hade många
boningar, och rum åt nya gudar kunde ständigt upplåtas.
Men dessa nya gudar voro dock mäktigare än de gamla, och
så småningom utträngde de dessa eller formade om clem
efter sitt beläte. 1 följd häraf blef den romerska religionen
först, under republiken, grekisk, för att sedermera, under
1 Det jämfördes ock med Kristi blod, som renade från alla synder.
Det behöfver ej tilläggas, att de’ kristne ifrigt uppträdde mot denna
jämförelse, som för dem naturligen var rent hädisk. Motsvarigheterna
emellan de sista hedniska religionsföreteelserna och de kristna äro dock
påfallande stora. I Egypten funnos t. ex. både hedniska kloster och
hedniska pelarhelgon, och hvad underverken beträffar, berättades lika många
hedniska som kristna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
