Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anders Krogvig: Gustaf Fröding - 2 - 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Anders Krogvig.
hans eget theologiske uttryk frelsen baade for sig selv og for
literaturen frå «de publikaners och syndares evangelium»,
fra den alt forlatende og alt forsonende humor.
Dette Gustaf Frödings forhold til humoren kan forøvrig
følges tilbake til et langt tidligere tidspunkt end hans lite
rære gjennembruds. Allerede i sin barndom hadde han lært
sig at nytte denne form for selvhævdelse. En av hans skole
kamerater, der blev hans ven for livet, Mauritz Hellberg
den bekjendte liberale redaktør for «Karlstadtidningen» —of
fentliggjorde ifjor i anledning av Frödings femtiaarsdag nogen
erindringer om ham som skolegut. Han var liten og svak, for
tæller Hellberg, han udmerket sig hverken ved legemlige eller
aandelige idrætter og hadde i det hele tat vanskelig for at
gjøre sig gjældende paa glitters vanlige vis ved dristighet og
styrke. «Och helt visst var det därför inte blott af naturlig
böjelse utan ock af ett slags s j ä 1f b ev a r e 1 s e s i n st i nk t
som han fann på att verka genom raka motsatsen, genom
att framställa sig själf som en löjlig och skröplig figur.»
Han gik saa langt i gjennemførelsen av denne rolle at han i
kameratkredsen til og med avlagde sit gode borgerlige navn og
kaldte sig Agust Kallson; «han hade fät för sig, att detta namn
var det liksom typiska namnet for en lågborgerlig bräcka».
Da han efter et ikke meget glorværdig studenterophold i
Upsala, vendte tilbake til Karlstad og begyndte som med
arbeider i «Karlstadtidningen», gik han paany ind i sin gamle
rolle og optok ogsaa sit gamle hædersnavn, som han under
sine causerier forkortet til A. K. eller Akson. Hans selv
bevarelsesinstinkt har tydeligvis paany vist ham den samme
utvei eller omvei, og sikkert er det, at nu trængte han den
mere end nogensinde før. For den, som ikke har adgang til
utrykt biografisk materiale eller anledning til at eftergaa hans
avisbidrag i større ntstrækning end de to bind «Efterskörd»
tillåter, er det meget vanskelig at folge ham gjennom de aar,
han levet som literær proletar og bohem i den värmländske
smaaby, men de har utvilsomt været alt andet end lyse. Det
kan ofte være surt nok at skulle friste livet som literær bo
hem i Stockholm eller Kristiania, men det er sikkert tifold
70
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
