Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Erik Hedén: Gestalter ur Sverges nyare historia. I. Bakgrunden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gestalter ur Sverges nyare historia.
den ej förr än genom franska handelstraktaten 1865. Långt
tidigare hade emellertid den ekonomiska liberalismen lyckats
i sin strävan att förskingra statens produktiva egendom. Norr
lands väldiga kronoskogar bortskänktes alltifrån Karl-Johans
första år åt bönderna i väldig utsträckning. På 1860-talet
hade man emellertid redan funnit att man gått för långt och
avbrutit förskingringen; under 1870-talet vidtogos tvärtom
mycket energiska och framgångsrika åtgärder för att åter
utvidga kronoskogarne. Vidare hade genom liberalismen
jordstyckningen gjorts lättare i syfte att skaffa fler lantbrukare
en egen torva. I samma syfte hade arvslagarne ändrats.
Också kvinnans gryende krav på frigörelse spelade här in.
År 1845 hade arvsrätten gjorts lika mellan män och kvinnor.
Småningom genomdrevs ogift kvinnas myndighet. I slutet av
1850-talet började religionsfrihetens grundsatser erkännas, i det
man då för första gången mildrade bestämmelserna i konven
tikelplakatet, förbudet mot enskilda religiösa sammankomster,
ett förbud som tillföljd av den alltmer fremträdande, numera
anglosachsiskt färgade frireligiösa rörelsen känts mycket tryc
kande. Den fria pressens betydelse ökades, sedan folkbild
ningen tagit ett nytt uppsving i och från 1842 års stadga om
minst én skola, i var socken. Folkhögskolor började ock
införas på 1860-talet, fast de aldrig blevo så talrika i Sverge
som i Danmark. Inom den högre bildningen gjordes efter
mycket famlande och experimenterande år 1859 realbild
ningen likvärdig med den klassiska. Även läroverk för flickor
började inrättas. I viss mån utanför partigränserna hade
nykterhetsfrågan framdrivits särskilt genom domprovsten Per
Wieselgrens väldiga dock ej principiellt absolutistiska
agitation. År 1855 fick hembränningen av brännvin ett av
görande slag, fast den ej direkt avskaffades.
Liberalismens stora fråga var emellertid representations
reformen. Många förslag hade under årtiondenas lopp fram
lagts till ståndsförfattningens reformering. Särskild uppmärk
samhet hade väckts åv ett 1830 framlagt förslag, vars ene
upphovsman var Richert; det anslöt sig i mycket till den
norska författningen vilken Richert som varm norskvän liv
ligt beundrade. Det förslag varmed De Geer till sist segrade
var dock åtskilligt annorlunda byggt. Det upptog en «andra
kammare» framgången ur samfällda val men med valrätt
479
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
