Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gunnar Rudberg: Antika urtidsteorier - III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Antika urtidsteorier.
Vi skola i det följande möta många verkningar av denna
storslagna bild av utvecklingen.
Inflytandet av Demokritos’ teori var nämligen oerhört
mångsidigt. Jag vill blott peka på de viktigaste områdena
därför och börjar med poesien. Det är framför allt i tra
gedien, vi finna spåren. Här är främst att nämna Aischy
los’ Prometheus jag påpekar ännu en gång sambandet
med sagan. Prometheus skildrar här sitt eget verk (v. 447 ff.):
människorna bodde i hålor och grottor och kunde ej bygga
hus, ej bearbeta trä, men han lärde dem byggnadskonst,
stjärnkunnighet, talen och skriften, nyttiga konster, segling
o. a. Som vi kunna vänta, möta vi denna synpunkt
också hos Euripides, i De skyddssökande (v. 201 ff.), där i
Theseus’ ord till Adrastos förståndets och språkets roll vid
lyftningen ur det djuriska tillståndet beröres. Ett brottstycke
ur Moschion uttalar samma tanke, liksom ock det frag
ment av politikern, skalden och filosofen Kritias’ Sisyphos,
som jag strax skall beröra.
Helt naturligt har denna uppfattning giort sig gällande
inom historien, så snart den blivit fri från mytens välde.
Så börjar ske redan hos de joniska logograferna, om
också en samlad bild av dem saknas. Herodotos är ratio
nalist i långt större utsträckning, än man ofta velat medge,
och tror på en utveckling från lägre stadier. I detta sam
manhang må nämnas sofisten Hippias från Elis, som
också bland mycket annat intresserade sig för historisk och
urhistorisk forskning. Hans program, om vi så få säga,
återfinnas i den platonska (?) dialogen Hippias maior; det
rör här archaiologia, som Hippias säger sig ha studerat:
hjältar, människor, städer, deras grundläggning o. s. v.
Hellanikos från Mytilene, Herodotos’ och Thukydides’
samtida, arbetade i samma riktning; vi känna ej så mycket
därom, men i sin behandling av sagostoffet har han talat
om Athens och Ättikas inbyggare som autoktoner. På
samma ståndpunkt står Thukydides i sin «arkeologi»
trots kronologisk polemik mot Hellanikos; han tror på ur
invånare och enkla urförhållanden i Ättika och på en från
början ej bofast befolkning för andra trakter. Hekataios
från Abdera (tredje årh.) har konsekvent tagit upp Demo
kritos’ lära om urtiden, och det är han, som genom sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
