Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Werner Söderhjelm: Nationalkänslans utveckling i Finland efter 1809
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Werner Söderhjelm.
Huru som hälst, den skönlitteratur som icke blott av
speglat de nationella känslorna men väckt dem till liv och
blivit nationens samvete, den begynte först på 1830-talet med
Runebergs första fosterländska dikter. Liksom det ofta sagts
att det unga Norge icke bör dateras från 1814 utan från
1830, så är detsamma i viss mån fallet med det nya Finland.
Liksom i Norge den fria författningen beredde grunden för
ett nytt andligt liv, så var det också fallet med den konsti
tution, vilken kejsar Alexander I tillförsäkrade Finland på
Borgå lantdag 1809; men här som där slog själva det and
liga livet ut först några årtionden senare. Det är emellertid
icke möjligt att härvidlag driva parallellen längre. Att Rune
bergs första dikter publicerades samma år som Wergeland
framträdde med «Skabelsen, Mennesket og Messias», 1830,
ger icke någon komparativ hållpunkt på grund av den full
ständiga olikheten; och till «Dæmringsfejden», som utbröt
fyra år senare, ha vi ingen litterär parallell. Skall man nöd
vändigt söka jämförelser, så har nationalmedvetandets store
diktare hos oss i sin absoluta fordran på formens fulländning
och i sina sympatier för den Heibergska estetiken snarare
vissa beröringar med Welhaven. Också kan man väl säga,
att Welhavens senare folkligt-historiska romansdiktning med
hänsyn till dess popularitet och dess inflytande är på sätt
och vis jämförbar med Runebergs fosterländska diktning av
episk-lyrisk form. Det finnes i vårt kulturliv personligheter
utanför den egentliga skönlitteraturen, vilkas temperament
och gärning erbjuda vida närmare jämförelsepunkter med
Wergeland men därom senare. Dock, där vi kunna peka
på alldeles bestämda litterärt-nationella paralleller, der är i
fråga om folkdiktningen: 1833 utkommo Fayes «Norske
Sägn», det första ledet i den utomordentligt betydelsefulla
litteraturrörelse, vilken nådde sin höjdpunkt i Asbjørnsens
och Moes första «Folkeeventyr» 1841—1844, och i Finland,
där visserligen samlandet av folkpoesi mycket tidigare begynt
och även åtskilligt tryckts, betecknade dock Lönnrots «Kale
vala», vars första upplaga utkom 1835 och den andra betyd
ligt utvidgade 1849, ett verkligt genombrott för den nationella
väckelsen.
Denna väckelse var i alla fall av samma art i Finland som
i Norge, en kamp begynt under tämligen liknande omstän-
66
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
