Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Större uppsatser - Nikolai Frederik Severin Grundtvig. Af P. G. A.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRUND? VI G.
27
liflöö och kall; liksom bedragen på de vingar dnnet bebådade, på
det fogellif som blott hade förkunnat sig i en flyktig rörelse på
jorden. Men — hur kunne vi bevekas af skuggan, men vara
liknöjde för väsendet, som derigenom betecknas? O J, som ären af
sanningen, men låten förföra Er af blinda ledare som inbilla Er
att, der förderfvet lurar vid hvarje steg, är frid och ingen fara,
att der är ingen orm under blomstret — o vaknen, vaknenl
Under Christi vingar är livila” o. s. v.
Bedan G. upphört att predika, kastade han sig mera
uteslutande på sina tidigare estetiska och historiskt-filosofiska studier«
De offentliggjorda frukterna deraf ådrogo honom många strider, t.
ex. med Chr. Molbech, H. C. Oersted och flere äfven af hans fordne
vänner och beundrare. Det blefve alltför vidlyftigt att här gå i
detalj med hela den polemiken $ hvilken ock till slut blef föga
uppbygglig. G. förgick sig säkert här i flera stycken och synes hafva
varit alltför aggressiv eller åtminstone hafva spännt bågen väl högt.
I Oersteds påstående, att han var ”overbegeistret”, ligger väl
någon sanning. Emellertid ansågs han efter sitt svar på Oersteds
sista ord i striden, ”Imod den stwe Anklager99 hafva brutit med hela
tidens vetenskaplighet. Motskriften: ”Imod den lille. Anklager eller
H. C. Oersted, med Beviis for at Schellings philosophie er
uchrist-lig, ugudelig og lögnagtig”, ådrog G. i de flestas ögon utseendet
af vild ”pietistisk” ensidighet, särskildt i bedömmandet af
naturvetenskapernas resultater, hvilkas skenbara motsägelser med enskilta
uppenbarelsens data han ej kunnat nöjaktigt lösa. Så har man t.
ex. hans protest mot CTopernicanska systemet, hvilken vållat så
mycket förargelse på ett håll och bekymmer på ett annat.
Menni-skor ha dels icke velat, dels icke kunnat begripa, att äfven en stor
man kan i många stycken misstaga sig och ändå vara stor, ja en
af de störste verlden sett. För öfrigt är det väl icke så Bäkert, att
Grundtvig än i dag vidhåller den geocentriska åsigten, åtminstone
har han väl kommit att se det bibelns gudomliga sanning
ingalunda står och faller med läran om solens gång omkring jorden.
I tidskriften Dannevirke, som häftevis utkom i fyra band 1816
—19, har G. vidare utvecklat sin filosofiska grundåsigt af
menni-skolifvet. Här fortsatte han sin polemik mot naturfilosofien och
mot dess sinnebildslära, den han bekämpade såsom omsider
ledande till samma mytiska uppfattning af den heliga historien, som
längre fram skulle göra så mycket buller af sig. Äfven här förnekade
sig således ej hans profetiska natur. 1 motsats till denna
idealistiska behandling af det verkliga lifvet, sökte han att i verldshi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
