Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Större uppsatser - Nikolai Frederik Severin Grundtvig. Af P. G. A. (slut)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fullkopilig religionsfrihet och sockenbandets lösning, detta
Grundt-vigs ”prsetereaque censeo”, må vi här gå litet tillbaka och se
honom i en annan verksamhet. Som folklig författare hade han,
alltifrån den tid han öfversatte Saxo, haft årligt statsanslag för att
fortsätta sina antiqvariska studier och sin forskning i nordens
häf-der; men åren 1829—31 fick han understöd af kungen till tre
engelska sommarresor, dem han företog närmast för att undersöka de
anglosachsiska handskrifterna i Englands större biblioteker.
Närmaste resultatet af dessa forskningar lemnade han i ”Bibliotheca
Anglo-Saxonica, Prospectus for the publication of the most valuable
Anglo-Saxon. manuscript.” Dessa resor skulle icke blifva utan sin
stora frukt och inflytelse på behandlingen af den äldre danska
historien; men för att kunna draga riktig fördel utaf dem hade
också G. underkastat sig ett arbete som vittnar om den makalösa flit
och ihärdighet, hvarmed han alltid omfattat hvarje uppgift af större
intresse. Ett drag deraf, såsom ganska karakteristiskt, må vi här
meddela:
Då G. första gången, år 1829, skulle anträda sin resa till
England, ”tog han”, skrifver F. Barfod, ”en stor engelsk ordbok
för sig och genomgick den ord för ord, och släppte ej ett endaste
ord, om än han skulle gå hela dagar, förrän han funnit ett fullt
betecknande danskt uttryck derför. På detta sätt ville han lära —
engelska! En af hans vänner träffade honom vid detta arbete och
anmärkte med allt fog: på det sättet lärer du ju likväl i
grunden icke engelska. Dertill svarade G.: det har jag längesedan
uppdagat, men så lärer jag danska dervid, och det är ännu bättre.—
Och han höll i så länge, tills han var färdig med sitt arbete.”
År 1826 hade G. utgifvit ”Danske Höitidspsalmer til
Tusind-årsfesten.” Dessa gå till större delen i den högre choren, de äro
Davidiska slag på högstämda strängar, lika sublima och mäktigt
hänförande som skaldens ”Kvädlinger eller Småkvad” af 1815 äro
naiva och intagande. ”Psalmer ved Jubelfesten 1817” ligga
emellan och bilda öfvergången från den ena tonarten till den andra.
Jemför man nu så väl dessa som ”Roskilde-Riim” (1814) och hans
ännu tidigare och, som vi tro, första poetiska försök ”Iduna, en
Nyårsgave” (1810) med ”Heimdall, Dansk Nyårsgave for 1816” och
”Nyårsmorgen, Et Riim” (1824) och ”Krönike-Riim til Börnelärdom”
(l:a uppl. 1829, 2:a uppl. 1842) och det större ”Sangvärk til den
Danske Kirke”, I—II (1838—41) och ”Nordiske Smådigte” (1838)
och ”Phenix-Fuglen” (1840) och ”Jule-Sange for Caroline Amalies
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
