Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Samtids-porträtter - Russell, John
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ställe tydligen förlorat i afseende på fastheten af sin’ ställning. De
radikala och de frisinnade whigs voro emot det af honom föreslagna
afvisandet af de påfliga öfvertagen, emedan det sårade
religions-frilietsprincipen; de yttersta tories voro likaledes deremot, emedan
hans förslag efter deras åsigt ej gick nog långt. Ministéren såg
sig derföre endast understödd af sina omedelbara anhängare och
af sina motståndare, eller massan af det konservativa partiet; och.,
öfverväldigad af medvetandet om sin egen svaghet samt efter ett
nederlag utan all principiell betydelse, tog den sitt afsked den 24
Februari, för att, efter ett interregnum af 6 dagar, den 3 Mars
åter inträda i embetet, emedan det ej varit de konservative
möjligt att bilda ett kabinett. Men tillika blefvo också de för det
liberala partiet anstötliga klausulerna uti billen mot de påfliga
tilltagen af ministéren återtagna. Detta principlösa och svaga
förfarande minskade ganska mycket Russells anseende inom parlamentet;
dock förlopp sessionen utan vidare äfventyr för ministéren, och
först under vinter ferierna kom en kris i dess eget sköte till
utbrott, då lord Russell aiskedade utrikesministern lord Palmerston,
emedan han hade godkänt Ludvig Napoleons statskupp utan att
derom afgifva meddelande till sina kolleger, och ej en gång till
sin chef. Hämden lät ej länge vänta på sig, och lord Russell
måste upplefva den skymfen att se sig störtad just af den
statsman, hvilken han så till sägandes hade bortkört. Emellertid kom
ministéren Derby till styret, och lord R. försökte nu att ställa sig
i spetsen for oppositionen. Men detta lyckades honom ej; ty uti
striden mot ministérens bemödanden för skyddstullen stodo
Peeli-terna i första ledet, och efter lord Derbys störtande kom en
koa-litionsministér till stånd, i hvilken R. under sin fordna
motståndare öfvertog utrikesportföljen; denna öfverlemnades dock snart
derpå till Clarendon, och först efter någon tid, under hvilken han
varit Underhusets ledare och suttit i kabinettet utan att bekläda
något embete, blef R. konseljpresident Såsom sådan inlemna^e
han under 1854 års session den for 2 år tillbaka utlofvade
reform-billen, hvilken han dock med tårfulla ögon återtog, då han såg,
att det var fåfäng möda att verka för antagandet af en åtgärd
rörande den inre politiken på en tid, då allmänna uppmärksamheten
var uteslutande upptagen af det stora kriget mot Ryssland. Från
denna tid kände sig lord John ej längre hemmastadd i ministéren;
och då koalitionsministéren år 1855 hotades af ett angrepp i
afseende på krigets förande, lemnade han sina kolleger i sticket, för
att vid kabinettets synbarligen förestående skeppsbrott åtminstone
sörja för sin egen säkerhet. Detta öfverilade steg gjorde honom
dock ingen nytta; ty icke lord R., utan lord Palmerston blef den,
som bildade det nya kabinettet, och den förstnämnde måste nu hålla
tillgodo med sekreteriatet för kolonierna under samme statsman,
hvilken han för få år sedan sjelf hade gifvit afsked. Sedermera
sändes han såsom fullmäktig till Wienerkonferenserna, men
motsvarade der så litet de förhoppningar, man hyste om honom, att
ban hotades af ett tadelvotum från Underhusets sida, hvilket han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
