Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Samtids-porträtter - Russell, John - Rückert, Friedrich
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dock ej faun för godt att afbida. Han utträdde ur ministéren och
intogs samt innehar egentligen ännu — till och med efter lord
Pal-mer ston s störtande — en ställning i Underhuset, hvilhen ingalunda
motsvarar hans talanger och hans onekligen stora förtjenster; ty
det liberala partiets utmärkte ledare i den stora kampen om reform*
billcn ses nu stå endast i andra ledet.
BÜCKERT. Friedrich Rtickert, en af tyska poesiens och
språkvetenskapens veteraner, såg dagsljuset den 16 Maj 1789 i
den dåvarande fria riksstaden Schweinfiirt. Några år derefter
flyttade han med sin far, en förmögen baiersk uppbörd sman, till
Oberlauringen. Sin tidigaste ungdoms intryck och sorgfria
lefnads-dagar har han sedermera skildrat uti sina Erinnerungen aus dem
Knabenalter eines Dorfamtmanssohnes. Gossen blef derpå satt i
latin-skolan i sin fädernestad och begaf sig derifrån tili Jena,
för att, enligt sina föräldrars önskan, studera lagfarenheten. Men
ban kände ingen håg för juridiken; i dess ställe egnade han flitigt
sin tid åt de sköna konsterna och språkvetenskaperna. Redan
1811 speciminerade han till docentur i Jena, flyttade dock snart
derefter såsom gymnasiilärare till Hanau, men stadnade ej på
denna plats, utan begaf sigotill Würzburg, der han sysselsatte sig
med privatundervisning. — Aret 1813 väcktes äfven Rtickerts
sångmö: fosterlandskänslan gjorde honom ånyo till skald; såsom
Frei-mund Raimar sjöng han sina 99Deutsche Lieder”, hvilka bland
annat innehöllo de af denna handlingsfriska tids frihets- och krigsanda
uppfyllda s. k. ”Geharnischte Sonetten 99 Hans 99Jugendlieder”
ut-kommo under åren 1807—15. De nyssnämnda sonetterna, af år
1814, äro ett under af kraft inom det sirligt trånga utrymmet af^
detta söderländska versmått. Hvem känner icke ännu sitt hjerta
spritta vid läsandet af Rttckerts sonett: ” Was sehmiedst du Sehmiedf
— Wir schmieden Ketten, Kettent" Skaldestycket: Die drei
Ge-seilen hörer till dessa urkällorna för tyska folkets andliga kraft,
ur hvilka nationens sjäIslyftning under frihetskampen hemtades.
Ar 1816 redigerade R. ”Das Morgenblatt’1 i Stuttgart;
sommaren derpå tillbragte han i Rom och de följande åren i skötet af
sin familj, dels i Nürnberg, dels i Koburg och i Neusess, i
närheten af Koburg, der han, efter att hafva dragit sig tillbaka från
universitetslifvet, bebor ett eget hem. Från 1826 beklädde han
professionen i orientaliska språken och litteraturen i Erlangen, till
dess han år 1841 af den fjerde Fredrik Wilhelm kallades, med
titel af geheime-regeringsråd, till Berlin, der han likväl hvarken
vid universitetet eller eljeBt i staden kunde känna sig hemmastadd.
— Från Rtickerts korta vistande i Stuttgart daterar sig äfven hans
”Napoleon; ’politische Komödie in drei Stücken”, äfvensom en ny
samling af dikter, kallad ”Kranz der Zeit” Uti Italien
sysselsatte ban sig i början med en plan, sora dock ej kom till
utförande, nemligen att episkt behandla Hohenstaufernas historia, men
sedermera företrädesvis med ett ifrigt studium af de italienska
folk-skalderna. Efter återkomsten till hemorten slog han sig ytterligare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
