Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Samtids-porträtter - Schönlein, Johan Lucas - Spohr, Ludvig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
oob speciella pathologie och therapie; efter hans föreläsningar”
(Schönleing allgemeine and specielle Patfaologie and Therapie. Nach
dessen Vorlesungen, S:t Gallen 5 Anflage 1841), har Sch. erkänt
som den sanna tolkningen af sina åsigter. Huru väckande och
inflytelserik Sch:s verksamhet varit, kan man, för att blott anföra ett
exempel, finna af den ifver, hvarmed läkarne på hans uppmaning
rigtade sin uppmärksamhet på en helt speciell del af sjukdomslä^
ran. Då han nemligen år 1838 var så lycklig, att i vissa hudr
sjukdomar, midt uti den sjukliga cellväfnaden, upptäcka
mikroskopiska parasitväxter, s. k. ”trädsvampar”, syntes denna upptäckt
under tidpunkten mellan 1840 och 1850 skola medföra en
märkvärdig revolution i läkarkonsten. Det ansågs sedandess en tid som
ett nödvändigt vilkor för medicinsk forskning att söka efter kryp*
togamer, efter ”trådsvampar”, såsom framalstrade af
sjukdomsäm-nena. Och som nu redan förut en särskild, på samma sätt som
botaniken klassificerad sjukdomslära bildat sig under Sch:s händer
samt Sch. sjelf också förut talat om sjukdomens frö, blomma * frukt
och fruktfäste, och dä härtill kom den öfverraskande framgång,
som sökandet efter parasitväxter haft, blef det fara vä röt, att
sjuk-domsläran genom sökande efter parasiter förirrade sig på en afväg.
Men säkerligen hade Sch. icke velat, att hans förut uppställda
system skulle tolkas i den syftning, hvari den uppfattades af andra;
ej heller hade resultaterna af hans vetenskapliga forskningar
någonsin förmått att så inverka på hans omdömesförmåga och
intellektuella synkraft, att derigenom utsigten åt något håli för honom
undanskymts.
Schönleins talang, snille och djupa kunskaper voro förenade
med en sällsynt praktisk blick och ett ovanligt godt minne. >
Der-jemte älskade och idkade han naturvetenskaperna, och sysselsatte
aig så grundligt med måleri och bildande konst, att han blef en
icke obetydande kännare af beggedera; äfven för numismatik och
åtskilliga grenar af tekniken. intresserade han sig i hög grad. Hvad
som isynnerhet hedrar honom, är hans humanitet, bvilken visar sig
så väl i hans sätt att behandla de sjuka, som i hans förhållande
till sina embetsbröder. Hans beteende, hela hans sätt att vara,
röjer sjelfkänslan hos en man af verklig själsadel. Af allt detta
inses lätt, hur mycket man allmänt måste beklaga 8ch:s beslut,
att redan innan hans själskrafter ännu äro temligt oförsvagade,
frivilligt draga sig tillbaka och mot privätlifvets lugn utbyta sin
förra ärorika, om ock mödosamma verksamhet. 1 vetenskapliga
kretsar hyste man ännu den förhoppningen, att Sch. skulle begagna
sin ledighet till att i vetenskapliga skrifter meddela allmänheten
sin erfarenhets rika skatter. Det fruktbärande inflytande, han
hittills utöfvat på vår tids läkekonst skulle dymedelst i hög grad
stärkas och länge fortfara att göra sig gällande.
SPOHR. Född i Braunschweig d. 5 April 1784 och son af
ep läkare, tog den unge Ludvig Spohr undervisning i
violinspelning hos den då för tiden värderade violinisten Maucourt och åda-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
