Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Större uppsatser - Om religionsundervisningen i allmänhet och katekesläsningen isynnerhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
någon liten snygg förföljelse förmedelst ntspridt förtal, i händelse
samme pastor råkar komma på förslag till ett fördelaktigare
prest-gäll i närheten; och är han till på köpet fattig karl, gud nåde
honom då för hans visade förmätenhet på förhöret!
Vi yttrade, att ett nästan likadant oskick som det nyss
be-skrifna äfven existerar i flera bland de nya folkskolorna; dermed
mena vi dock icke, att utanläsningen der får börja samtidigt med
de lättaste stafningsöfningarne, men ändå alltför snart. Detta
förfarande är emellertid ej allenast oriktigt, utan det visar tillika en
uppenbar ohörsamhet hos lärarne mot en föreskrift, som vissa
församlingars resp. skolstyrelser (såsom vi åtminstone veta händelsen
vara flerestädes inom erkestiftet *) infört uti sina för
undervisningens bedrifvande utfärdade skolreglementen; en ohörsamhet, så
mycket större, som nämnde stadgande synes grunda sig på vissa
uttryck i Kongl. Maj:ts Stadga angående Folkundervisningen i Riket
af år 1842. Rcgkna föreskrifva neml., att ingen annan
undervisning får företagas, förr än lärjungarne vunnit tillräcklig färdighet
i innanläsning. Hvad kan det då vara, som gör, att lärarne,
hvil-ka, om också deras ordres icke innehålla detta bestämda påbud,
dock måste antagas hafva ifrån Seminarierna medfört samma goda
princip, — likafullt i mer eller mindre mån, ja mångenstädes
totalt förbise densamma? Vi skulle tro, att orsakerna få sökas i
följande tvänne ogynsamma förhållanden: Först och främst, att man
i så många församlingar af helt enskilda bevekelsegrunder äflats
att såsom lärare i de nyorganiserade folkskolorna bibehålla en
redan på stället befintlig klockare, oftast en äldre man, som
visserligen nödgats genomgå en knapphändig seminariekurs, men
Jrril-ken, alltför ytligt underbyggd, på det hela taget vidhåller ’sina
gamla fördomar i afseende på undervisningssättet och har alltför
styf rygg för att böja sig under oket af en nyare, förnuftigare
metod. För det andra: att en skollärare, som bjuder till att följa
denna senare i hvad beträffar en något fördröjd katekesläsning, är
utsatt för ett ganska tydligt tillkännagifvet missnöje å de råa, i
gamla inbitna vanor försoffade föräldrarnes sida, hvilka fordra, att
utanläsningen må bölja så snart som möjligt. Denna obelåtenhet
antager stundom en så allvarsam karakter, att det föranleder lär-
*) Vi få på förhand nämna, att allt hvad vi i denna afhandling anfört såsom
bestämda faeta, är hemtadt från iakttagelser inom ofrannämnda stift samt,
i något enstaka fall, inom Södermanland. Månne nu anledningar förefinnas
att förmoda ett bättre tillstånd i de Öfriga stiften? vi taga oss friheten
be-tvifla detta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
