Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Större uppsatser - Om religionsundervisningen i allmänhet och katekesläsningen isynnerhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
jungars borttagande ur skolan och högst menligt inverkar på
lärarens utkomst i hans merändels ändock ytterst knappa
omständigheter.
Vi kunna ej afhålla oss att — äfven med risk att infalla i det
triviala (så vidt sanningen kan vara det) — här återgifva ett litet
prof på de reBonnemanger, man i detta afseende så ofta får höra
bland allmogen. En förnumstig bondgumma yttrar t. ex.: ”Jag vet
inte hvad de nu ha kommit opp med för dumma ordningar! Min
Kalle bar nu gått hela tre terminer i skolan, och inte fått börja
med storkatchesen ännu! . .. dom lär sig då rakt ingenting i den
der nya skolan! . . . och ändå ska’ man lägga dryga matsäckar för
hvar eviga dag och till på köpet betala 18 skill, på ”dibiten”
(debetsedeln)! .. . Annat slag var det med min Olle, som läste för
gamla klockarn; när han var på 8:de året, kunde han sin katches
så det rann ur honom så kringt, som ur en bränvinspipa. Gubben
min, som sitter me* i skolstyrelsen, kan tänka! och blef du med
skolroästarn på gästbådet hos Tolfman’s i julas, han vill då inte
stöta sig me* honom, förstås, och nänns inte ta gossen ur skolan
igen; men han må nu säga hva* han vill, så tar jag dän’en i höst,
jag, och skickar’n till gamla mor Axelson i Råby; försi, om jag
nu också ska’ betala mina modiga 9 skilling i veckan, så vet jag
då åtminstone, att gossen får lära något; för den gumman hon har
då satt ”läsa” i minst tjuge tjog ungar i sina da’r; och bara hon
får i dom den rätta ”stafven” (stafningen) efter sitt hufvud, se’n
går det undan med katchesen, så det blir något att höra på, när
förhöret kommer, ska’ J tro!”
Om det redan med skäl väcker förundran, att en enstaka
föreskrift såsom den nyss ifrågavarande, meddelad endast i form
af råd, kan lemnas åt glömskan; så måste det i vida högre grad
förvåna, att en hel serie af förträffliga anvisningar, som han
dagligen och stundligen har mycket nära för handen, ej i ringaste
mån af honom uppmärksammas: vi mena den af erkebiskop
Lindblom författade ”Erinran för Skol-lärare”, som finnes tryckt
näst-efter titelbladet i hvarenda katekes. Dock, denna märkvärdiga
uraktlåtenhet delar folkskoleläraren sannolikt med flertalet af andra
skolmän, som ega att med religionsundervisningen sig befatta. Den
som nedskrifver dessa rader, kan åtminstone försäkra, att bland
minst 50 lärare och omkring tusen föräldrar, med hvilka han talat
om denna ”Erinran”, har största delen rent af medgifvit, att de ej
visste att en sådan existerade; och knappast någon enda kände ens
ytligt dess innehåll. Alldenstnnd detta dokument således med skäl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
