- Project Runeberg -  Samtiden. Veckoskrift för politik och litteratur / 1872 /
251

(1871-1874) With: Carl Bergstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

i dag göra sig en föreställning om den
verkan som kristendomens spridande bland
de hedna folken i Europa, genom den
förenade makten af det heliga romerska
väldet och den katolska kyrkan, åstadkom för
tusen år sedan, under Carl den Store
ooh hans närmaste efterföljare. »Om vi»,
säger författaren, »från denna asiatiska
ståndpunkt kasta en blick på den
förvirrade massan af vidskepelser, andar och
demoner, halfgudar och förgudade
raenni-skor, hushålls-, stam-, lokal- och folkgudar,
med deras otaliga helgedomar och tempel
samt bullret af deras högst olika
religions-bruk, gudar som afsky en flugas död, och
gudar som ännu hafva siu fröjd i
men-niskooffren, samt sådana som hvarken vilja
hafva blodiga offer eller andra skänker;
— taga vi en öfverblick af hela detta
andliga kaos, öfver hela detta ofantliga
område, som aldrig likt det vestra Asien
un-derkufvades af den kristna eller
muhammedanska mouoteismen, så kunna vi göra oss
en föreställning om det stora verk de
före-togo, som först gingo ut till att lära hela
menniskoslägtet en tro och uppbygde en
enda kyrka för alla folk. Genom att göra
oss bekanta med den närvarande
hinduismen inse vi bättre hvad den klassiska
hedendomen var. Vi hafva här i Europa
blifvit så vana att sammanföra alla tankar
på stora historiska religioner med en kyrka,
om också ickc i medeltidens mening,
likväl åtminstone såsom en förening af de
trogne, att de flesta af oss gifva äfven åt
hedendomen, den forna eller moderna, så
vida den ej är helt och hållet barbari,
denna karakter af fast och bestämd
organisation. Vi äro derföre benägne att
föreställa oss, att ett folk såsom hinduerna,
med deras historia, litteratur, heliga böcker
och hopade traditioner, måste vid denna
tid hafva uppfört en bygnad af
grunddogmer, eller åtminstone bildat sig några
bestämda begrepp om det högsta väsendet,
hvilka de bildade klasserna skulle hafva
påtvungit de stora massorna, för att sätta
en gräns för tygellösheten af deras
vidskepliga fantasi». Vi kunna icke tänka oss
ett land med hundratals millioner
inbyggare, utan den regel och styrsel som en
kyrka eller ett klart bestämdt
religions-system måste utöfva på deras andliga
uppfostran. Ett folk utan en sådan regel blir
såsom ett villande haf, upprördt af vid-

skepelsens, godtycklighetens och de
aud-liga förvillelsernas vågor, och detta är
hinduens belägenhet ännu i dag, der ej
kristendomen eller mubammedanismen tagit
honom under sin tukt och sin disciplin,
ty af den gamla brahmaismen fins nu mera
nästan ingen ting annat qvar än några
.formella föreskrifter, af hvilkas iakttagande
lagligheten af vissa medborgerliga
förrättningar, hvaribland ingåendet af äktenskap,
är beroende, eller som af slägtpietet ännu
uppfyllas inom vissa förnäma familjer,
ungefar såsom några få mosaiska slägter ännu
iakttaga bestämmelserna i den levitiska
lagen, eller som qväkarne och irvingianerna
i England och Nordamerika ännu lefva och
gifta sig inom sig ajelfva, anseende för
synd att blanda sig med de otrogne, länge
sedan de fundamentala ski)jaktighetern8 i
lära och dogm blifvit i det närmaste
utplånade. De moderna religiösa samfunden
Brahmo Samadj och andra, hvilka hafva
sitt ursprung i en Ram-Mohun-Roy’s och
en Kesh&b Chandar Sen’s reformatoriska
sträfvanden, hylla fullkomligt deistiska
åsig-ter, liknande de vesterländska unitariernas
och rationalisternas, men de våga ändå icke
undandraga sig de brahminska bruken vid
ingåendet af äktenskap, emedan en sådan
försummelse skulle göra deras giftermål
ogiltigt inför de engelska domstolarne.

Lättrogenheten och fallenheten för det
utom naturliga äro icke lätt utrotade ur
verlden; hvarken kristendomen eller den
intellektuella odlingen har ännu mäktat
upprycka öfvertrons djupa och sega
rottrådar. Hvem skulle väl hafva trott på
möjligheten af en sådan företeelse midt i
nittonde århundradet som mormonismen?
Men verlden vill bedragas, och bedrägeriet
finner derför öfver allt en så fruktbärande
jordmån. I Europa och Amerika höra i
våra dagar undergörarne till undantagen,
men i det oupplysta Asien äro de ännu
lika vanliga som i de första martyrernas
dagar, och helgon kanoniseras snart sagdt
hvarje dag, icke blott bland hinduerna utan
till och med bland de kristne. Den
franska kommendören Raymond, som dog i
Hyderabad, vann en sådan ära, och den
engeUka generalen Nicholson, som stupade
vid stormningen af Delhi 1857, blef redan
i lifstiden tillbedd såsom en hjelte eller
en inkarnation af gudomligheten, just af
dem hvilka voro de närmaste föremålen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:53:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samtidenv/1872/0255.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free