Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
För honom har det engelska kapitalet
uppstått ur Indiens utplundring, utplånandet af
den lilla jordegendomen i England,
Skot-land och Irland, slafhandeln på de aflägsna
hafven å ena sidan, och det samvetslösa
begagnandet af de vräkta jordarbetarnes
nödstäldhet till nedprutandet af arbetsprisen
å den andra. Dessa påståenden, hemtade
ur Englands historia, äro olyckligtvis allt
för sanna, men det inflytande dessa
tilldragelser utöfvat på kapitalbildningen i det
stora hela är så försvinnande att det
knappast behöfver medtagas i räkningen.
Vi hoppas att denna korta redogörelse
för ledarens af ITnternationale
statsekonomiska system icke skall sakna allt intresse
för de många som i vårt land för
ögonblicket sysselsätta sig med hvad de kalla
arbetarefrågans lösning. Vi hafva nyligen
i en tidning som utkommer i mellersta
Sverige sett framkastadt ett förslag till
sådan lösning, som blifvit med begärlighet
aftryckt af en stor mäilgd
landsortstidningar. Utgifvareu, som är en erfaren
affärsman och förökat denna erfarenhet genom
deltagande i statsrevisioner och
riksdags-arbete, har för mycket, af doktrinära
ensidigheter oförvilladt sundt förnuft, för
att instämma i Marx’s förbannelser öfver
det blodbefläckade kapitalet, och han vill
unna dess egare fyra procent, det vill säga
den jaabmkska räntesatsen, men sedan denna
ränta blifvit godtgjord, skall vinsten afen
industri delas lika mellan samtliga
arbe-tarne. Lika med Marx gör han således
arbetets tidslängd till ensam mätare af
dess värde, utan afseende på arbetets olika
beskaffenhet, ehuru han medgifver
billigheten deraf att arbetarne också skola dela
företagets risker, ett erbjudande för
hvilket de utan tvifvel lära betacka sig. Lika
med Marx lemnar han arbetsgifvarens
intelligenta arbete helt och hållet ur
räkningen, må hända i den förhoppning att en
förbättrad folkskolebildning skall sätta
arbetaren i stånd att umbära den intelligenta
affärslcdningen af en person som dertill
förberedt sig genom speciel uppfostran och
oupphörlig tankeverksamhet.
Liten bokrevy.
Bell mans Poetiska Arbeten till år 1772s&dana
ban då ämnade utgifva dem. Efter
skaldens egen handskrift. Med melodier och
pennritningar. (Med modern stafning).
Stockholm, P. A. Norstedt & Söner 1872.
Pris 2 rdr 75 öre.
Vi hade just för afsigt att göra denna
Bellmans-upplaga till föremål för en
särskild uppsats, då vi förekommos af en
författare i Svensk Tidskrift, hvars signatur
G. L—n tyder på den i sådana frågor
mest kompetenta kritiker som vårt
fädernesland för närvarande eger, ooh hvars
uttömmande behandling af ämnet lemnar oss
föga öfrigt att säga.
Det har gått med Bellnian såsom med
så många andra i verlden, hvilkas minne
blifvit under tidernas lopp omgifvet med
en dyrkan som gränsar till vidskepelse.
Vi utsäga ordet utan tvekan, på samma
gång som vi tro oss uppskatta den
bellman-ska poesien till dess fulla värde. Naiva
skildringar af ett glädtigt, fastän efter vår
tids föreställningar temligen rått folklif,
utmärkta af en ovanligt fin
iakttagelseförmåga samt då och då adlade af en flyk-
tigt förbiilande men i sitt slag
oöfverträff-lig naturmålning, voro de bellmanska
visorna från början så långt ifrån någon
konstpoesi, som förtjente omsorgsfullt
upptecknas och förvaras, att de först under en
lång följd af upprepningar småuingom
an-togo en bestämd form för ett mera tydligt
tankeinnehåll. Att utgifva den store
skaldens äldsta poesier i deras ursprungliga
skick och sålunda begynna lägga gruuden
till »en säker £ellmans-text», hvilket
angif-ves vara ändamålet med den föreliggande
upplagan, synes oss derför vara att på
ögonblickets och tillfällighetens skapelser
använda en kritisk procedur, hvilken
Bell-man sjelf helst skulle hafva undanbedt sig.
Vi säga icke derför att företaget borde
hafva blifvit underlätet — tvärtom — det
är i många afseenden ganska intressant och
gör i synnerhet all heder åt sin
typografiska anordning; det visar oss oförbehållsamt
Bellmanssången i ett af dess första svaga
barndomsskeden och ger oss rätt många
värdefulla inblickar i uppkomsten af detta
underliga skaldskap; men att vilja hafva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
