- Project Runeberg -  Samvetet eller Simon Sellners rikedomar /
3

(1891) Author: Carl Anton Wetterbergh
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Penningen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Penningen.

Man kan ej tänka sig något dystrare, någonting
mera nedtryckande än det så kallade kontoret hos herr
Simon Sellner i Vollmarshamn. Det var ett litet rum
åt gårdssidan, med en pulpet mellan de begge
förgallrade fönstren och med sina gamla, fläckiga, fordom
grönmålade tapeter behängda med bundtar af betalda
och obetalda räkningar, reqvisitioner och annat dylikt.
Den gamla pulpeten, på hvars takås ett jättebläckhorn
reste sig som spira, hade fordom varit klädd med
grönt kläde, som dock nu var sönder på hundrade
ställen och genomdränkt af bläck och sand, och
öfverallt spårade man detta öfvergifna tillstånd, hvari
allting råkar, då ej mensklig omvårdnad underhåller det.

Allt hvad menniskor skapat måste menniskor
också underhålla och vårda, om det ej skall falla till
stoft.

Rummet hade allt utseende af att ej på en
mansålder hafva varit besökt, om ej några papperslappar,
på hvilka ännu sanden satt qvar sedan den ströddes,
och den öppna hufvudboken visade med sin dato att
en lefvande varelse hvarje dag besökte stället.

Detta var också verkligen fallet, ty herr Simon
(detta var hans vanliga namn bland folket) snarare
bodde i sitt kontor än besökte det.

På slaget fem hvarje morgon såg skomakaren,
som bodde snedt emot inne på gården, med fönsterna
vid rännstenen, huru det glimmade till på herr Simons
kontor, liksom det svagt blixtrat derinne; strax
derefter märkte han ett blåaktigt sken och snart det
gamla vanliga tråkiga skenet af herr Simons lampa,
en bleckmaskin med ljusskärm, som blott lyste på en
punkt och lemnade det öfriga af rummet mörkt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:54:11 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samvetet/0003.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free