Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Penningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skatter, och mången hade sett honom gå omkring i
bergen med en kompass, en lång barometer, en
slagruta och dylikt otyg för att trolla upp silfver och guld.
Och riktigt nog mutade gubben Fredriksson in ett par
grufvor. Men herr Simon tog största vinsten; ty,
berättade mor, i min ungdom så vardt det på en gång
ett fasligt oväder en vinternatt, snön flög och vinden
tjöt och vrålade, så att morfar blef rädd för elden
och gick ut för att se till om några gnistor flögo ur
skorstenen – och hvad hände då? – Jo, då kom
herr Simon i sin lilla kappa springande utåt gatan från
Hadelundssidan och pustade och var förskräckt, så att
han höll på att falla till jorden. Och – nu kommer
det, som förklarar allt – derute i "sölfhålet" såg man
en vak på isen och – samma natt hade herr
Gerhard dött.
Jo, jo! alltsedan hade herr Simon blifvit liksom
en annan menniska, och då Fredriksson dog ett år
derefter, löste han all hans egendom, grufvor och bod
och hus, som det stod. Hvar tog han det? Jo, det
kan man väl begripa, ty den der Gerhard kunde ej
komma åt den stora skatten förr än på sista tiden,
då hans kontrakt var tillända, och så fick herr Simon
alltihop.
Så lydde sagan bland stadens gummor och barn,
men alla trodde likväl att det låg mycket qvar i
kärret, eftersom trollkarlen dog samma natt och således
just ej kunde hinna med att ta upp det hela.
Äfven visste man att berätta, att herr Simon hvarje
söndag besökte Gerhards graf, ty fastän hin onde tog
själen, så lefva vi ändå i så syndiga tider att kroppen
fick ligga i kyrkogården, och just framför den bänken,
på hvilken man såg herr Simon sittande, skulle den
aflidne hexmästaren ligga begrafven.
Huru det nu också hängde tillsammans med dessa
berättelser, är dock det säkra att herr Simon var lika
rik som herr kontoristen Glysisvall fattig, men begge
voro lika magra och lika ordkarga, utom då herr
Glysisvall kom ut bland sina vänner, hvarmed han
menade stadskomministern, som hade fem döttrar, något
bedagade flickor allihop, der herr kontoristen slog
upp sin språklåda och var intressant på sitt vis.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
