Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Försoning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
114
de ej vår ladugård att taga af - och Gud vet om
herr Sellner vet hvad egentligen grädda är för slag."
"Hvad tyckte mamma om gräddkakan?" frågade
Enochina; "det var riktigt försmädligt att se hur han
satt der och stack i bitarne, alldeles som om det varit
medikament er."
"Gräddkakan var oklanderlig, ganska oklanderlig %
yttrade modren, hvilken icke, för att nedstiga från sin
höga plats som lärarinna i den ädla kokkonsten, ville
låta sin dotter förstå att gräddkakan var mera än
"oklanderlig", som förutsatte att mamma sjelf skulle
kunnat laga den utmärkt delikat, hvilket i den
husliga nomenklaturen står i samma förhållande till
oklanderlig, som i den akademiska laudatur till ett blankt
approbatur.
"Men", tillade majorskan, "vi skola göra oss mindre
besvär; ty det är att endast förlora både kostnader
och mödor på en person, som aldrig varit med. Min
Gud, hvad han väl behöfver en hustru, som ställer
honom i ordning och gör honom till folk."
"Ni må tro att pappa var inte stort bättre, när
jag tog honom - ack min Gud, sådana
ungkarlsvanor -. men det får en hustru tåla", tillade hon med
en min af sann resignation.
"Pappa var ändå officer och hade således varit
med bland folk, utom det att han var adelsman."
"Ja visst, barn; men när ni gifta er, så få ni
nog se huru de der karlarne alltid äro mer eller mindre
grofva. Benen upp i soffan och tobaksaska på golfvet
- och aldrig var det vardt att pappa i början lade
ihop servetten när han åt eller vände kakan annat än
afvigt i brödkorgen, eller att han kunde för sin död
komma ihåg att när här var främmande visa mig
upp-* märksamhet mera än vanligt.
"Nu är han gammal, flickor, så att han glömt en
hop igen; men en tid var han rätt skaplig. Och ändå",
slutade majorskan, "ändå är pappa den förträffligaste
af alla män på jorden, och Gud skall veta att han är
god och har en ädel karaktär; men han är ändå en
karl och det rår stackars pappa inte för."
Simon Sellner hade verkligen mycket svårt att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
