Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Karnavalen i Vollmarshamn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
154
sina stackars blommor, som måst släppa lifvet till för
den stora festen, då stadens nya hamnbygnad skulle
invigas. Som doktorn förut sagt, hade der i forna
tider blott varit en platt strand med en nedrasad
lem-ning af en broarm ute i sjön, som i många Herrans
år varit blott till besvär och endast dugt för metande
pojkar, hvilka kunde ligga på magen öfver en och
annan sten och taga gers på knappnål, hängande näsan
öfver vattnet som fordom Narcissus.
Doktorn skulle deltaga i processionen, ty högtidligt
skulle det vara, och i middagen på rådhuset, der ett
porträtt hängde af Högstsalig Hans Majestät Fredrik
den förste eller then milde och oförskräckte
hjeltekonungen, hvilken tycktes "rynka" på näsan åt
steklukt, som han ej känt alltsedan han blef upphängd på
spiken. Doktorn hade således brådtom, men bland
patienterna var ingen farlig, och gamla Granstenskan,
pepparkaksgumrnan, som länge varit sjuk och svag,
satt, då gubben kom, vid fönstret för att titta på
"processen", när den skulle komma.
"Åh, gumma, inte kommer processionen än", sade
doktorn; "lägg du dig och hvila dig, så kan du vara
uthvilad när processionen går förbi; sitter du qvar,
så somnar du."
Månn’ tro det var landshöfdingen, som kom i
"sufflekten?"
"Nej, det var gamle öfverste du Bourny."
"Åh Herre Gud, han på Krantorp?"
"Åh nej, han är major."
"Herre Gud hvad det är en rolig herre, den!"
"Ja, adjö med gumman - köttsoppa får hon
hemma."
Doktorn hörde ej detta vanliga: "Gud välsigne
min lille gode doktor!" som ej så sällan utgjorde hans
enda inkomst.
En timma derefter tågade processionen från
rådhuset ned till hamnen. Doktorn, som för tillfället var
iklädd svarta kläder, något som han annars aldrig
brukade, såg helt kuriös ut, emedan klädet i fracken
syntes sydt i går, men frackens snitt häntydde på forna
tider. Doktorn smålog sjelf åt sin utstyrsel; men hade
aldrig lagt vigt vid dylika ting. Endast då han såg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
