Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Karnavalen i Vollmarshamn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
155
sin beskedliga syster Helena, som i fru Gollmans
fönster satt inklämd mellan ett halft dussin hufvuden,
prydd med en negligé med ljusvioletta band,
småskrattade han och runkade på hufvudet öfver systems
fåfänga.
Talet hölls af landshöfdingen, som lade synnerlig
vigt på att bron blifvit bygd nu och inte förr eller
senare, samt utbredde sig öfver kung och
fädernesland och trogna undersåter och upplyftade hjertan,
allt med anledning af att man riktigt nog muddrat
upp ett temligt djup och fått hamnen färdig.
Efter talet uppgåfvos hurrarop, som gingo temligen
bra, emedan konsten att skrika är menniskan medfödd,
och derefter afsjöngos af valda röster några verser,
för tillfället författade af en skrifvare hos
borgmästaren. Under denna sång, hvilken handlade om
"stålblå bölja", som "kom att skölja* "de fries land"
"på minnets strand" och så vidare, afskötes stadens
kanoner, af hvilka tre brunno af, men en klickade ända
till dess processionen åter satte sig i rörelse, då den
också behagade ge sig till känna, fastän litet efter.
Gumman Gransten satt i sitt fönster och fick nu
se landshöfdingen, som var hennes åtrå, ty alla de
andra hade köpt skorpor och pepparkakor af henne,
så länge hon orkade gå, och således voro de vanliga
menniskor, huru förnäma de än kunde vara.
Stadens och ortens ungherrar hade beslutat att
broinvigningen skulle bli en sorts karnaval, och
derföre hade man bjudit damer nära och fjerran för att
vara med på balen, som skulle bli om qvällen.
Likaledes var der för andra dagen arrangeradt ett
storartadt kaffekalas i Rosentaggska trädgården, en stor,
mycket gammalmodig och stel anläggning nära kyrkan,
samt tredje dagen en utfärd till landet i hövagnar.
"Jag, hm, jag är i staden med mina fruntimmer",
sade prosten Pihl, som instält sig och skulle deltaga
i middagen. "Hm, tror bror der blir mycket trångt?"
"Trångt? ja, det är klart; danslokalen är just här."
"Hm, det blir mycket svårt för min hustru, som
har svagt bröst; men hvad skall man göra? Man
måste väl ändå någon gång föra Adelaide ut i verlden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
