Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De unga tu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
214
ändå gifta sig - då får hon till och med säga att
hon håller af sin man - då är det en dygd - men
ett oförlåtligt fel om hon erkände det förut.
Hvad är detta annat än att sätta hyckleriet och
den tvungna formen i stället för den öppna,
oskuldsfulla och barnafromma kärleken, som brinner i en
älskande flickas jungfruliga hjerta. Oskära ej denna
känsla med vår försigtighet! Gud skyddar nog
barnasjälen - om nämligen vi lärt den att känna Gud;
men om detta icke skett - då behöfs bevakningen;
ty de små englarne, de skyddande vännerna, som
ingen ser, men hvilkas närvaro hvar och en känner,
då en god tanke som en värmande ström genomilar
hjertat - hafva flytt från den missbildade varelsen,
hvilken vi prisa som ett mönster af konstlad
tillbakadragenhet.
Hvarken prosten eller prostinnan voro af det
misstänksamma slaget. Deras egen förlofning hade
tillkommit på det mest prosaiska sätt.
En vän hade nämligen påmint "broder Pihl" (då
denne från att vara skolman inträdde i kyrkans tjenst):
"det är ej godt att mannen är allena", och framför
allt kan en pastor på landet det allra minst - i
anseende till icke allenast huslig lycka, utan äfven
derföre att någon skulle ta upp smörtionden och så
vidare. Brödren Pihl, som i hela sin lefnad aldrig förut
tänkt på någon annan skönhet än den härliga
"Filo-sofia", visste ej "sin lefvande råd" och fick ett sådant
af vännen, som anförde bror Pihl vid frieriet inom en
familj, der ärendet först anmäldes hos föräldrarne,
hvilka åter hörde sin dotters tankar, som efter
familjerådets mening blef ja.
Sålunda hade prosten blifvit gift på ordentligt och
gammalmodigt sätt – och hade verkligen aldrig
kommit att tänka på något annat - och prostinnan, som
sjelf i det vigtiga målet varit passiv och ändå funnit
och fann sig lycklig med sin gode Pihl, kom ej heller
att tänka på några genvägar till en flickas hjerta.
De begge unga voro uppfostrade tillsammans och
hade således vant sig vid att anse hvarandra som
syskon. Detta är något som vanligen alldeles
bortblandar känslorna, och vi se derföre ganska ofta att en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
