Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De unga tu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
215
yngling och en flicka, hvilka som barn lefvat
tillsammans, oaktadt de hjertligt och innerligt hålla af
hvarandra, ändå sällan komma på den idén att det vore
möjligt att de kunde bli ett par.
Syskonbegreppet har tagit fasta på deras hjerta,
och sedan är det ganska svårt för kärleksguden att
upphäfva den för sin räkning.
Således fortforo de på sitt gamla sätt. Om far
eller mor visat den allra minsta misstänka eller varit
på sin vakt mot den lede fienden, hade han också
otvifvelaktigt kommit, emedan de då kunnat fatta den
nya dager, i hvilken deras tillgifvenhet kunde komma.
Nu var det ingen annan än Adelaide, som läste, sjöng
och spelade för sin blinde bror Axel - och det var
ingen annan än bror Axel, som så hjertligt tackade
syster Adelaide, och som helt öppet sade henne att
han höll af henne mycket.
Axel fann sig oändligen lycklig bland dem han
älskade så högt; men denna lycka afbröts snart.
Han insjuknade mycket häftigt. Doktor
Georgsson hemtades och kom.
"Axel är sjuk", sade prosten, trippande orolig på
golfvet.
"Jaså, låt mig se honom", blef doktorns tvära svar.
Axel yrade och tyckte sig se himmelen öppen -
och i fonden, i den rena blå etern sväfvade en gestalt,
härligare, skönare än han kunde måla den.
Doktorn kände på pulsen och betraktade länge
sin patient stillatigande.
"Han är farligt sjuk", sade han, "det är tyfus."
"Tyfus, hm, jaså, då vet jag", mumlade prosten,
"då är det dunkelt - ja, det är dunkelt."
Ma, deri har du rätt, bror Pihl, det är rasande
dunkelt", blef Georgssons enkla svar.
Under denna scen hade Adelaide stått med
hop-knäpta händer, tyst lyssnande liksom hon skulle fått
en dödsdom.
"Hur är det?" frågade hon slutligen, "är det
fara?"
"Ja, barn! det är verklig fara - men om han
går igenom, hoppas jag att han får sin syn igen -
den ena nervsjukdomen, då den angriper hela systemet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
