- Project Runeberg -  Samlade vitterhetsarbeten / Första Delen /
25

(1863-1864) Author: Johan Olof Wallin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

2 5

Den granna ängens bädd, den gula åkerns skördar,

Och lyfter det igen, och rörd och tacksam vördar

Den milde skaparen och fadren öfver allt,

Som detta, med en vink, från intet har befallt;

Som föder Siskans barn, klär liljorna i dalen,

Och hör, och ej försmår, sitt lof af näktergalen:

Dock hellre hör den suck, från goda menskor går,

Och räknar deras dar — och deras hufvudhår.

Från yppighetens sal, der yra lustar stoja.

Jag hellre gick med dig till denna låga koja,

Der du ger råd och tröst, hugsvalelse och bröd.

At sjuklingen i qval och uslingen i nöd:

Som, lik Elisabet af Jesu moder helsad,

Är, vid din anblick re’n, förlyckligad och frälsad,

Och stammar, under gråt, sin tack, — af dig ej hörd;

..Gud ser oss!" hviskar du till barnet, tyst och rörd,

Och trycker ömt dess hand, och så med det försvinner,

Förrän välsignelsen ditt englahjerta hinner.

Hur gerna följde jag i dina helga spår,

Den lugna aftonstund, från verlden skild, du går

Förtroligt med ditt barn i promenadens lunder,

Och täljer, vis och god, den gode Gudens under

Till menskobarnens väl, och deras pröfningstid,

Vår verlds fåfänglighet och evighetens frid!

Och sist, med blödig själ, der uppå kyrkogården

Dig sätter, med din pant, på kullen under vården,

Invid ett åldrigt kors, som lutar på dess höjd,

Med dödens vissna krans — en bild af lifvets fröjd!

.,Seu, talar du, „hvarthän de leda, alla stegen!

..I grafven dock till slut . . . Den hyddan är vår egen.

„Här samlas hög och låg. Hvad är väl lifvet vardt

„Med allt hvad det har stort, och allt hvad det har kärt? . . •

..Blif from och vis, mitt barn! Af allt hvad menskan äger

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:54:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samvit/1/0045.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free