Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Förcsång.
(Efter Latinen.)
fl vad beder skalden, när lian rörd besluter
Åt Delos’ gud en stilla offerstund,
Ocli åter på altaret i dess lund
En droppa utur Hippokrenen gjuter?
Han beder ej, hvad hopen, fördomsfull,
Som högsta sällhet eftertrår och vördar:
Kalabriens hjordar och Siciliens skördar
Och Indiens skatt af elfenben och gull.
Hans tysta hopp ej ärans blodspår följer
I Parthers och Sikambrers härnadståg,
Och fångar ej i vinningslvsten håg
De sköna gods, dem Liris kärligt sköljer
Med kyssar af sin sakteliga våg.
De lyckliga, dem ödets gunst förunnar
Ett högre mått af djerfhet eller makt,
Må deras namn af ryktets hundra munnar
Besjungas för en verld, i undran bragt!
Till deras vällust må falernska drufvor
Ge förstlingsoffret af sin nektarmust,
I gyllne kärl, som, dem till ögonlust,
Beredas djupt i Atlantiders grufvor!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
