Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Château Rameaux
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att sitta på en bänk och stirra ut i den tysta natten med sina
stora ögon. Då och då sade hon några ord, men jag tyckte lika
mycket om hennes tystnad som om hennes tal.
- Varför tycker ni inte om månen?
- Jag vet inte. Jag tror att jag är rädd för den.
- Vad är ni rädd för?
- Jag vet inte. Det är så ljust att jag kan se era ögon
glimma som två stjärnor och dock så mörkt att jag är rädd att gå
vilse. Jag är främling i detta drömland.
- Ge mig er hand och låt mig visa er vägen. Jag trodde
att er hand var så stark, varför darrar den så? Ja, ni har rätt,
det är bara en dröm, tala inte för då flyr drömmen sin kos.
Tyst! Hör ni näktergalen?
- Nej, det är trädgårdssångaren.
- Jag är säker på att det är näktergalen. Tyst! Tyst!
Och Juliette sjöng med sin mjuka röst, smekande som
nattvinden bland löven:
Non, non, ce n’est pas le jour,
Ce n’est pas l’alouette,
Dont les chants ont frappé ton oreille inquiète,
C’est le rossignol,
Messager de l’amour.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>