- Project Runeberg -  Boken om San Michele /
98

[MARC] Author: Axel Munthe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Château Rameaux

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

att sitta på en bänk och stirra ut i den tysta natten med sina
stora ögon. Då och då sade hon några ord, men jag tyckte lika
mycket om hennes tystnad som om hennes tal.

- Varför tycker ni inte om månen?

- Jag vet inte. Jag tror att jag är rädd för den.

- Vad är ni rädd för?

- Jag vet inte. Det är så ljust att jag kan se era ögon
glimma som två stjärnor och dock så mörkt att jag är rädd att gå
vilse. Jag är främling i detta drömland.

- Ge mig er hand och låt mig visa er vägen. Jag trodde
att er hand var så stark, varför darrar den så? Ja, ni har rätt,
det är bara en dröm, tala inte för då flyr drömmen sin kos.
Tyst! Hör ni näktergalen?

- Nej, det är trädgårdssångaren.

- Jag är säker på att det är näktergalen. Tyst! Tyst!

Och Juliette sjöng med sin mjuka röst, smekande som
nattvinden bland löven:

Non, non, ce n’est pas le jour,
Ce n’est pas l’alouette,
Dont les chants ont frappé ton oreille inquiète,
C’est le rossignol,
Messager de l’amour.


- Tala inte! Tala inte!

En ugglas varningsrop ljöd genom natten. Grevinnan ryckte
till helt skrämd. Vi gick tysta tillbaka till slottet.

- God natt, sade grevinnan när hon lämnade mig i hallen.
I morgon är det fullmåne. A demain!

Leo sov i mitt rum, det var en stor hemlighet och vi kände
oss båda en smula skuldmedvetna.

”Var har du varit och varför är du så blek?” frågade Leo
när vi smög oss uppför trappan. ”Alla ljusen i slottet är
släckta och alla hundarna i byn är tysta. Det måste vara
mycket sent.”

”Jag har varit långt borta i ett främmande land, fullt av
under och drömmar, jag var nära att gå vilse.”

”Jag slumrade just till i min koja när ugglan väckte mig
i rätt tid för att hinna smyga in i hallen när du kom.”

”Ugglan väckte också mig i rättan tid, min vän Leo. Tycker
du om ugglor?”

”Nej”, sade Leo, ”jag tycker bättre om fasaner. Jag har

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:55:47 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sanmich/0102.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free