Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Château Rameaux
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
just ätit en fasankyckling som kom springande i månskenet
mitt framför nosen på mig. Jag vet att det är förbjudet, men
jag kunde inte motstå frestelsen. Du förråder mig väl inte för
skogvaktaren?”
”Nej, min vän, och du förråder väl inte för hovmästaren
att vi kom hem så sent?”
”Naturligtvis inte.”
”Leo, är du åtminstone lite ledsen för att du stal
fasankycklingen?”
”Jag försöker vara ledsen.”
”Men det är inte lätt”, sade jag.
”Nej”, mumlade Leo och slickade sig om nosen.
”Leo, du är en stor tjuv, och du är inte den enda här. Du
är också en dålig vakthund. Du som är här för att hålla tjuvar
på avstånd, varför varskor du inte din husbonde med din
starka röst istället för att sitta här och se på mig med dina
vänliga ögon?”
”Jag kan inte hjälpa det. Jag tycker om dig.”
”Leo, min vän, det är alltsammans den sömnige nattvaktens
fel där uppe i skyn. Varför riktade han inte sin blindlykta mot
vartenda hörn i trädgården där det finns en bänk under en
gammal lind istället för att dra molnnattmössan över sitt
gamla skalliga huvud och dåsa till, överlåtande vakten åt
sin vän ugglan? Eller låtsades han bara sova och satt där
hela tiden och spejade på oss två, en utbrunnen gammal don
Juan, struttande omkring bland stjärnorna som le vieux
marcheur på boulevarden, själv för utlevad för att kunna älska,
men ännu pigg på nöjet att se andra göra sig till narrar.”
”Somliga påstår att månen är en vacker ung dam vid namn
Luna”, sade Leo.
”Tro det inte, min vän. Månen är en förvissnad gammal
mamsell som spionerar från fjärran på den odödliga tragedi
som vi dödliga kallar kärlek.”
”Månen är en vålnad”, sade Leo.
”En vålnad? Vem har sagt dig det?”
”En av mina förfäder hörde det för länge sedan av en
gammal björn i S:t Bernhardspasset som hade hört det av
Atta Troil, som hade hört det av självaste Stora Björnen som
regerar över alla björnar. De är alla rädda för månen där
uppe i skyn. Det är sannerligen inte underligt att vi hundar
är rädda för månen och skäller på den när till och med den
strålande Sirius, hundstjärnan som regerar över alla hundar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
