Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 22. Piazza di Spagna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Snart blev det nästan omöjligt för en utlänning i Rom att dö
utan mig. Jag blev för de döende främlingarna vad
illustrissi-mo professore Bacelli var för de döende romarna - deras sista
alltför ofta gäckade hopp. En annan person som aldrig heller
saknades vid dessa sorgliga tillfällen var signor Cornacchia,
begravningsentreprenören och föreståndaren för
främlings-kyrkogården vid Porta San Paolo. Han tycktes aldrig behöva
efterskickas, han infann sig alltid i god tid som om hans stora
kroknäsa känt liklukten på avstånd liksom gamarna. Korrekt
klädd i samma dystra bonjour och samma höga hatt som mina
kolleger hängde han alltid i hotellkorridorerna i väntan på sin
tur att bli konsulterad. Han fattade snart ett speciellt tycke för
mig och svängde sin höga hatt i luften med påfallande
hjärtlighet var gång han mötte mig på gatan. Han uttryckte alltid
sitt beklagande när jag först av alla mina kolleger bröt upp på
våren och hälsade alltid med utsträckta händer och ett glatt
”Ben tornato, signor dottore!” när jag kom tillbaka på hösten.
Det hade uppstått ett lätt missförstånd mellan oss föregående
jul då han sänt mig tolv buteljer Asti Spumante med
förhoppning om fruktbärande samarbete under den kommande
säsongen. Han föreföll djupt sårad över min vägran att ta emot
gåvan, han sade att ingen av mina kolleger avvisat hans
välmenta lilla bevis på sympati. Samma lilla missförstånd hade
för övrigt för en tid avkylt det goda förhållandet mellan mig
och de båda utländska apotekarna.
En dag fann jag till min förvåning i mitt väntrum gamle
doktor Pilkington, som hade alldeles speciella orsaker att hata
mig. Han sade att han och hans kolleger hittills förgäves
väntat på att jag skulle efterkomma den oskrivna etikettens lagar
och avlägga visit hos dem. Eftersom berget inte hade kommit
till Muhammed, så fick Muhammed lov att komma till berget.
Han hade ingenting gemensamt med Muhammed med
undantag av sitt långa vita vördnadsvärda skägg. Han liknade mera
en falsk profet än en äkta. Han sade att han kommit till mig
i egenskap av doyen för de i Rom bosatta utländska läkarna
för att inbjuda mig till att bli medlem av deras nyligen bildade
läkarförening, som hade till ändamål att göra slut på det
inbördeskrig på liv och död som länge rasat bland dem. Alla
hans kolleger hade blivit medlemmar, utom den där gamle
grobianen doktor Campbell som ingen av de andra umgicks
med. Den ömtåliga frågan om deras arvoden hade redan av-
260
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
