Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STYRMAN" BÄCK.
15
de sist träffades, huru länge han skulle stanna i
Stockholm och huru han burit sig åt för att få rätt på
henne.
i-Ja, det föll sig inte så lätt,» ljöd svaret, »efter
som clu på de sista två åren inte skrifvit till mig en
enda gång. Men jag träffade bror min i morse, och
han sade mig hvar du bodde. Jag frågade honom
efter både likt och olikt, bland annat hvarför du
lemnat din plats hos kammarherrns, men han sade, att
han hälst ville slippa tala om dig. Det måtte inte
vara riktigt helt mellan er. Det är väl gammalt groll
som hänger i, kan jag tro. Han var alltid så ond
öfver, att du tyckte mera om mig än om honom, och
ville aldrig höra talas om, att du var hans syster.
Nå ja, vi va’ ju också bara fostersyskon.»
Cecilia tycktes knappast höra på. Hon drog sin
lilla hvita hand af och an mot den röda morgonrocken
och lät ringarnes juveler blixtra mot solskenet, som
silade in mellan de halft stängda persiennernas springor.
»Nå, hur har du det nu, Sissa?» återtog
fosterbrodern. »Du måtte ha någon bra plats, kan jag se,
tillade han och såg sig omkring i rummet, »du har
så förbålt fint hos dig.»
En mörk rodnad spred sig öfver Cecilias kinder,
men hon såg ej upp från sin intressanta sysselsättning.
»Jag har blifvit aktris, sedan vi träffades sist,»
sade hon. »Du vet att jag alltid hade anlag för
sådant der. Mina föräldrar voro ju ett slags
komedi-anter, så det ligger väl i blodet, kan jag tro. Jag
väntar för närvarande på engagemang. Roar det dig
att se porträtt af mig i alla mina roller, så finnas de
i det röda albumet på bordet der. Medan du ser på
dem, skall jag gå och bestyra om ett glas vin åt oss,
så att vi kunna få dricka en återseendets skål.»
Hon steg upp och var redan ur rummet, innan
han kunnat hindra henne.
Han reste sig och började gå af och an på
golfvet. Men han var van att höra sina steg; de mjuka
mattorna besvärade honom, han återtog derför snart
sin plats i soffan och försjönk i tankar. Han kände
sig ej väl till mods. Han hade väntat sig att åter-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
