- Project Runeberg -  Sannsagor och fantasier /
133

(1881) [MARC] [MARC] Author: Ernst Lundquist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SIAMESISKA TVILLING ARNE.

I 3 I

menniska, och derför måste han gå under, det
valrätt åt honom. Men han var min bror i alla fall, och
han var den enda, som någonsin brytt sig om mig.
Herrn får inte skratta åt att jag grät — men rösten
var verkligen så förvillande lik —»

Jag skrattar visst inte,» sade Hall deltagande
och vänligt, i det han steg upp, lade ifrån sig boken
och tog sin hatt. »Det är nog bäst att jag går nu
— ögonblicket är inte passande att —»

»Tvärtom, det är alldeles utmärkt passande, och
herrn får visst inte gå. Få vi läsa igenom rollen
tillsammans några gånger, svarar jag för att herrn skall
spela den lika bra som någon annan vid truppen, och
jag har satt mig i sinnet på att herrn skall ha den,
herrn och ingen annan. Seså, börja nu — hvar ha
vi repliken? »De här må svalka sig».»

Det var de blifvande vännernas första möte. —

Törnblad genomdref verkligen sin vilja: Hall fick
tillbaka rollen, huru ifrigt än direktören åberopade
sina skyldigheter mot publiken, hvilket för öfrigt
endast var ett talesätt hos honom. Och det gick allt
bättre och bättre vid hvarje repetition, tack vare den
utmärkta ledning den unge nybörjaren fick af sin
äldre och erfarnare kamrat; ty fastän Törnblad i sitt
eget spel ej iakttog de tekniska föreskrifterna —
dertill var han för mycket slaf af sin känslas ingifvelse
—- kände han dem dock på sina fem fingrar och kunde
meddela dem åt andra med en ovanlig åskådlighet och
klarhet.

Lektionerna gåfvos på hotellet, i Törnblads rum.
Det dröjde icke länge förr än Hall tog sig för att
söka städa litet i ordning der, så att hans
skönhetssinne ej behöfde lida alltför mycket. Han hade
synnerligen lätt för att göra sig bekant med folk och
tog sig sedan snart friheter med dem; nu hade han
för öfrigt druckit brorskål med sin mentor, så att nu
voro de ju nära bekanta. Han plockade ihop de
kringströdda klädesplaggen och hängde in dem i en
garderob, som verkligen fans, ordnade böcker och papper
på bordet, sopade af dammet med en näsduk och
släppte in frisk luft genom det öppna fönstret; allt-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:56:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sannsagor/0141.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free