Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - inverka–italienare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Inverka (-ar, -ade, -at), v. intr. I. på
någon eller något. Inverkan (utan pl.;
antar ej slutartikel), s. f.
Invertes, adv. Brukas äfven i
förening med subst., t. ex. i. sjukdom, i.
läkemedel.
Invexla (-ar, -ade, -at, -ad), v. tr.
Äfven Vexla in. -ande, s. n. -ing, s. f.
Invid, prep. och adv.
Inviga (-er, -de, -t, -d), v. tr. -ande,
s. n. -ning (pl. -ar), s. f.
Invisa (-ar, -ade, -at, -ad; jfr Visa),
v. tr. T. ex. invisa någon i ett rum, i
förmaket. Äfven Visa in. -ning (pl.
-ar), s. f. (kassa-invisning, invisning på
en summa penningar).
Invånare (pl. lika), s. m.
Inväfva (-väfver, -väfde, -väft,
-väfd), v. tr. Äfven Väfva in.
-väfvande, s. n. -väfning, s. f.
Inväga (-er, -de, -t, -d), v. tr. Äfven
Väga in. -ande, s. n. -ning (pl. -ar), s. f.
Invälja (-väljer, -valde, -valt, -vald),
v. tr. Äfven Välja in. -ande, s. n.
Invända (-vänder, -vände, -vändt,
-vänd), v. tr. För den eg. bem. (vända
inåt) nyttjas ordet sällan utom i part.
pret. (t. ex. ut- och invänd); hellre
brukas Vända in. För den bildliga bet.
säges endast invända (något emot
någon eller något). -ning (pl. -ar), s. f.
(i bildlig bet.) Invändig, adj. (utan
gradf.) Invändigt, adv.
Invänta (-ar, -ade, -at, -ad), v. tr.
-ande, s. n. -ning, s. f.
Inväxa (se Växa), v. intr. Äfven
Växa in. -ande, s. n.
Inympa (-ar, -ade, -at, -ad), v. tr.
-ande, s. n. -ning, s. f.
Inåt, prep. och adv.
Inöfva (-ar, -ade, -at, -ad), v. tr.
Äfven Öfva in. -öfvande, s. n. -öfning,
s. f.
Irländare (pl. lika), s. m. Invånare
i Irland.
Irra (-ar, -ade, -at), v. intr. I. omkring.
I. sig, v. refl. -ande, s. n. (det att irra).
-ing (pl. -ar), s. f. (det att irra sig).
Irrbloss (pl. lika), s. n. -färd (pl. -er),
s. f. -gång (pl. -ar), s. m. (labyrint).
-lära (pl. -or), s. f. -lärig, adj.
-mening (pl. -ar), s. f. -sken (pl. lika), s. n.
-stjerna (pl. -or), s. f.; i
skaldespråket: planet; motsats till fixstjerna.
-väg (pl. -ar), s. m. (villoväg). Irrig, adj.
Iråka (-ar, -ade, -at, -ad), v. tr.
Brukas mest i part. pret.
Is (pl. -ar), s. m. -bana (pl. -or), s. f.
-bark (utan pl.), s. m. -berg (pl. lika),
s. n. -bill (pl. -ar), s. m. -björn (pl.
-ar), s. m. -blink (utan pl.), s. m. -fri,
adj. -gata (utan pl.), s. f. -gädda (pl.
-or), s. f. -haf (pl. lika), s. n. -jakt
(pl. -er), s. f. -kall, adj. (utan gradf.)
-kyla (utan pl.), s. f. -källare (pl. lika
o. -källrar), s. m. -köld (utan pl.), s. f.
-lagd, p. adj. -lossning (pl. -ar), s. f.
-lupen (-lupet; -lupne, -a; utan gradf.),
p. adj. -ländare (pl. lika), s. m.
Invånare på Island. -ländsk, adj.
-ländska, s. f. 1) pl. -or. Isländsk qvinna;
2) utan pl. Isländska språket. -not
(pl. -ar), s. f. -pigg (pl. -ar), s. m.
-skorpa (pl. -or, föga br.), s. f. -sörja
(utan pl.), s. f. -tapp (pl. -ar), s. m.,
m. fl. Isig, adj. (utan gradf.) Isa (-ar,
-ade, -at, -ad), v. tr. -ning, s. f.
Iskänka (-er, -te, -t, -t), v. tr.
Äfven Skänka i. -ande, s. n. -ning, s. f.
Isop (utan pl.), s. m.
Istadig, adj. -het (utan pl.), s. f.
Ister (utan pl.), s. n.; best. form
istret. -buk (pl. -ar), s. m. -haka (pl.
-or), s. f. -hinna (pl. -or), s. f. -mage
(pl. -ar), s. m.
Iståndsätta (-sätter, -satte, -satt,
-satt), v. tr. Vanligare Sätta i stånd.
-ande, s. n. -ning, s. f.
I synnerhet, se Synnerhet.
Italienare (pl. lika), s. m. Italiensk,
adj. Italienska, s. f. 1) pl. -or.
Italiensk qvinna; 2) utan pl. Italienska
språket.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
