Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vägledning till ordlistan - 1. Uppslagsord - 2. Uttal - 3. Böjning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om uppslagsordet normalt (eller endast) förekommer i en viss
böjningsform markeras där så är möjligt gränsen mellan
grundform och böjning (t. ex. Iedaregenskap(er}).
I prepositionsuttryck kan en ordkombination fungera som
uppslagsord (t. ex. efter hand, i dag), ofta med ett alternativ där
uttrycket hopskrivs. I ordlistan rekommenderas oftast den
sär-skrivna varianten även om fler fall med hopskrivning tagits upp i
den nya upplagan med stöd av aktuellt språkbruk.
Ifråga om rättskrivning i flerordiga uttryck m. m. hänvisas
generellt till Svenska språknämndens Skrivregler.
2. Uttal
Uttalsuppgifter ges vid ord som inte följer huvudreglerna för
svenskt uttal, dvs. huvudsakligen främmande ord. Uttal står inom
parentes direkt efter uppslagsordet (dessutom efter
böjningsformer om uppslagsordet slutar på stumt e). Någon fullständig
redovisning av uttalsvarianter har inte eftersträvats.
Huvudtryck markeras med accenttecken (’) efter vokal för att
ange lång vokal, t. ex. civil (-i’l), och efter dubbelkonsonant eller
konsonantgrupp för att ange kort vokal, t. ex. citadell (-ell’).
Skillnad mellan grav och akut accent ges endast i enstaka fall för att
särskilja homografer.
Betoning anges inte vid ord med de obetonade förstavelserna
be- och för-. Flyttning av accent anges inte vid substantiv på den
obetonade ändeisen -or där tonvikten regelbundet ändras i plural
(mo’tor resp. moto’rer).
Återgivningen av utländska ords ljudvärden är ungefärliga.
För ljudbeteckningen gäller i övrigt följande regler:
Ljud Exempel Ljudbeteckning i SAOL
o-ljud fort, bo o
å-ljud kort, få å
ä-ljud helst (stavat med e) e
häst (stavat med ä) ä
expert (framför r) ä
sje-ljud genant sj
affisch ssj
tje-l]ud känna tj
diftongen au augusti au
3. Böjning
Böjning av substantiv anges med bestämd form singular och
obestämd (i vissa fall även bestämd) form plural. Pluralform som
är identisk med grundformen anges med tecknet =.
Ex. väg -en -ar; hus -et; pi. =
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
