Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - Polisonger ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Polisonger
152
Porfyr
måste män i Sthlm o. Göteborg;
cheferna för polisskolan o.
stats-polisen.
Polisonger [-å’-] (fr), kindskägg.
Polite’ss, -en (fr), belevenhet.
Poli|tisk, -en (gr), statskonst;
slughet, list. /-w^tiker, -n, -, statsman,
person som sysslar med politik.
/^tise’ra, driva politik, kannstöpa.
/%^’tisk, som avser politik;
beräknande, slug.
Polity’r, -en, -er (lat),
glansslip-ning; putsmedel; belevenhet.
Polk|a [på’-], -n, -or (tjeck), hastig
pardans i 2/4 takt. /^e’tt, -en,
-er, ett slags polka.
Pollen [på’-], -et, - (lat), frömiöl.
Polle’tt, -en, -er (lat?), stämplat
kort el. märke, gällande som
rese-biljett, kvitto e. dyl. in-
skriva resgods.
Pollmatio’n, -en, -er (lat),
växternas befruktning.
Pollutio’n, -en, -er (lat), ofrivillig
sädesuttömning under sömnen.
Polo|nia [-å’:n-] (lat), Polen,
/^’nium, ett radioaktivt
grundämne. -en, -er, dans i 3/4
takt (1700-talet).
Polska [på’-], -n, -or, hastig svensk
dans i 3/4 takt. Jfr Hambo.
Poly|ade’lphia (gr), 18:e klassen i
Linnés sexualsystem. /^andri’,
-n, månggifte (en kvinna — flera
män). /^a’ndria, 13:e klassen i
Linnés sexualsystem. /%^arki’, -n,
månj?välde. ’^e’der, -n, -drar,
mångplanig figur, /^fon [-å’:n],
mångstämmig. /^foni’, -n, -er,
mångstämmighet. /^gami’, -n,
månggifte. 23:e klassen
i Linnés sexualsystem, ^gon
[-å’:n], -en, -er, månghörning.
/^gyni’, -n, månggifte (en man—
flera kvinnor), /^hi^stor, -n, -’er,
månglärd person. /^ka’rp,
flerårig. /^krom [-å’:m],
måncffär-gad. ^morfi’, -n, mångformighet.
/^sylla’bisk, flerstavig. /^tei’sni,
-en, månggiideri. -en, -er,
dyrkare av flera gudar.
Poly’per (gr), en grupp nässeldjur;
tumörer i näsans slemhinna.
Poma’da, -n, -or (lat), parfymerad
hår- o. skäggsalva.
Pom€ra’ns, -en, -er, ett slags bitter
apelsin; användes i curacao.
Pommes frites [påmm fri’tt] (fr),
flottyrkokt potatis.
Pomo|logi’, -n (lat), läran om
fruktträden; fruktträdsodling, /^logisk
[-lå’:-], som avser fruktodling.
Pomona [påmå’:-], fruktträdens
gudinna i rom. mytologi.
Pomp [på-], -en (gr), prakt, prål.
^oso [-å’:så] (it), festligt (mus),
(fr), praktfull, prålig.
Pompadourklack [pångpado’ :r- ],
-en, -ar (av namnet
Pompa-dour), hög svängd damklack.
Pompong [pång-på’ng], -en, -er
(fr), silkeboll (prydnad).
Pond|era’bel (lat), vägbar. ^us
[på’-], vikt, tyngd; myndighet.
Pone’ra (lat), antaga, förutsätta.
Ponny [på’-], -n, -er el. -nnies
(eng), liten häst.
Ponticello [-tjä’llå] (it), stallet på
stråkinstrument.
Pontüfex ma’ximus [på’nn-] (lat),
överstepräst; på ve titel. /^fika’t,
-et, påves regeringstid.
Ponton [-å’:n], -en, -er (lat),
flytande brostöd. -en, -er,
krigsbrobyggare,
broslagningssol-dat (ingenjörsoldat).
Pop [på:p], -en, -er (ry),
kyrkoherde.
Popli’ii, -et (fr), ett halvsiden.
Popp, -en, -er (lat), överbyggnad
akterut på fartyg.
Popul|arise’ra (lat), ^öra lättfattlig.
/^arite’t, -en, folkgunst.
-en, hopen, slödder. lätt-
fattlig; folkkär.
Por, -en, -er (gr), körtelmynning,
/-^’mask, -en, -ar, talgpropp i en
por. /^osite’t, -en, porighet,
svam-pighet. porig, svampig.
Porfy’r, -en, -er (gr), en vulkanisk
bergart med inströdda
mineralkorn (kvarts, glimmer m. m.)
KoLon (:) står efter lång vokal; ng == nasalliud;, w = svagt o ieng w).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
