Vilhelmina Cöster. Student i Uppsla 1878, aflade H. 1880 fil. kandidatexamen och blef 1884 juris kandidat. Docent i allmän och special privaträtt vid Uppsala universitet 1886, kallades han 1891 till e. o. professor i special privaträtt därstädes. Efter att 1893 utsetts till led. af Nya lagberedningen och 1895 till led. af lagbyrån, blef H. s. å. konstit. revisionssekreterare och utnämndes 1896 till revisionssekreterare. Bland de öfriga uppdrag, som fallit på H:s lott, må nämnas sekreterareskapet i bolagskommittén 1886--90, i 1895 års riksdags särskilda utskott för behandling af bolags- och föreningslagstiftningen och i svensk-norska unionskommittén 1895--98 samt ombudskapet för Sverige vid flera internationella kongresser. Det var sålunda en ganska rik erfarenhet å det administrativa och juridiska området, H. hade med sig, när han den 25 sept. 1901 inkallades i statsrådet, där han den 5 dec. s. å. kom att öfvertaga chefskapet för justitiedepartementet. Hans debut från statsrådsbänken i riksdagen ansågs ock som ovanligt lyckad genom hans förmåga att med formell klarhet och stor säkerhet omedelbart besvara mot regeringens framställningar riktade invändningar. Förtjusningen bröts dock snart genom det af honom kontrasignerade rösträttsförslaget, hvilket icke vann bifall å något håll och nog ej utan skäl förevitades bristande aktgifvande på de konkreta politiska förhållandena och att i stället utgöra ett slafviskt kopierande af 1900 års riksdagsskrifvelse, negligerande den förändrade politiska situationen efter genomdrifvandet af 1901 års härordningsförslag. Efter riksdagens slut begärde och erhöll H. d. 5 juli 1902 sitt afsked från statsrådsämbetet och utnämndes kort därefter till president i Göta hofrätt. Af hans i tryck utgifna arbeten må nämnas: Om fraktaftalet och dess viktigaste rättsföljder 1886, Om grufregal och grufegendom i allmänhet 1891 samt åtskilliga uppsatser i in- och utländska tidskrifter. Gift 1890 med Agnes Maria Carolina Almquist, dotter af generaldirektör G. F. Almquist (se sid. 23). Hammarsten, Olof, kemist och fysiolog. Född d. 21 aug. 1841 i Norrköping. Föräldrar: sysslomannen Per Vilhelm Hammarsten och Ulrika Fredrika Palm. H. blef student i Uppsala 1861, med. kand. 1866, med. lic. 1869 och s. å. med. d:r. På grund af sin afhandling: Om gallans förhållande till magsaften och ägghvitedigestionen kallades han till docent i fysiologi vid universitetet, 1877 blef han e. o. professor i medicin och 1883 professor i medic. och fysiol. kemi, 1881 led. af Vet.-Akad., 1893 fil. hedersdoktor i Uppsala, 1894 hedersled. af Svenska läkaresällskapet, 1895 led. af Vet.- o. Vitt.-samhället. H. var 1893--1901 universitetets prorektor och blef 1901 dess rektor. Inom den fysiologiska kemien har den skicklige vetenskapsmannen offentliggjort många viktiga afhandlingar, som finnas hufvudsakligen i Uppsala läkareförenings förhandlingar, Uppsala Vet.-soc. akta, Nord. med. arkiv, Pflügers Archiv für die ges. Physiologie; t. ex. Om peptonet och gallan 1870, Om mjölk-ystningen och de därvid verksamma fermenterna 1873, Om det kemiska förloppet vid kaseinets koagulation med löpe 1874, Untersuchungen über die Faserstoffgerinnun 1875, Om lactoprotein 1876, Über das Fibrinogen 1879--80, Metalbumin och paralbumin 1881, Kortfattad lärobok i farmaceutisk kemi 1886, Lärobok i fysiologisk kemi och fysiologisk-kemisk analys 1883, 2:a upplagan 1889 med titel Lärobok i fysiologisk kemi belönad med Sv. läkaresällskapets halfsekelsmedalj i silfver och öfversatt till tyska, engelska, italienska och ryska. Som populär skriftställare har H. utgifvit ett par förträffliga afhandlingar, Om födoämnena 1873, och Om matsmältningen 1875 i »Ur vår tids forskning». Gift 1870 med Olivia Charlotta Glas, dotter af prof. Olof Glas (se sid 393). Hammarstrand, Sven Fromhold, historiker. Född i Stockholm d. 16 mars 1821. Föräldrar: grosshandl. Carl Fredrik Hammarstrand och Charlotta Rebecka Schulz. H. blef 1839 student i Uppsala, 1854 fil. d:r, 1856 docent i allmän historia, 1859 adjunkt och 1877 e. o. professor i historia. 1882 kallades han till professor i ämnet. 1852--57 sysselsatte han sig med forskningar i riksarkivet och 1857--58 med arkivforskningar i Wien, Dresden, München och Berlin. Led. af sällskapet för utg. af handlingar rörande Skandinaviens historia och af Vet.-societet. i Uppsala. H., som var en grundlig och samvetsgrann forskare, har utgifvit Underhandlingar och rådslag rörande Sveriges deltagande i trettioåriga kriget 1854, Historisk öfversigt af förhandlingarna mellan konung Gustaf II Adolf af Sverige och kurfursten Fredrik V af Pfalz åren 1618--20, 1855, Försök till en historisk framställning af underhandlingarna om Sveriges deltagande i trettioåriga kriget 1855--58, Bidrag till historien om konung Gustaf II Adolfs deltagande i trettioåriga kriget 1859, Attikas författning under konungadömets tidehvarf 1863, Grunddragen af den soloniska författningen 1863, Romerska rikets författningshistoria från Augustus till Vestromerska rikets fall 1882--87 m. m., och därjämte många recensioner i tidningar och tidskrifter. Död i Uppsala d. 25 jan. 1889. Gift med Selma Lovisa Charlotta Göransson. Hanselli, Per, bokhandlare, utgifvare af litterära verk. Född i Skepptuna socken i Uppland d. 21 febr. 1815, af bondsläkt. H. kom 1834 till Uppsala och fick efter en tid anställning i bokhandel, då han utbytte namnet Hansson mot Hanselli. 1844 blef han sin egen och slog sig äfven på förlagsverksamhet samt var äfven några år ägare och utgifvare af tidningen »Upsala». H. började 1852 samlingsverket Svenska vitterheten, som skulle inrymma mest äldre skalders skrifter, och hvari fru Nordenflychts, Ol. Rudbecks, Hallmans, Kexels, Jac. Wallenbergs m. fl:s arbeten intogos, granskade