Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Thorild, Thomas - Thorsander, Johan - Thott, Tage - Thulstrup - 1. Thulstrup, Carl Magnus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
drifvits in absurdum af åtskilliga tidningsskribenter,
skriften Om efterhärmning, som »innehåller T:s kanske
snillrikaste anmärkningar öfver estetiska frågor,
men på samma gång hans mest bizarra». I dec. 1792
utgaf T. sin afhandling Om det allmänna förståndets
frihet. Han hade däri sammanfört tvenne af honom
redan 1786 författade memorial, det ena riktadt
till konungen, det andra till ridderskapet och
adeln, och i hvilka yrkades införande af oinskränkt
tryckfrihet. Afhandlingen var försedd med ett förord,
kalladt Ärligheten. Til h. k. Höghet regenten. Häri
uppmanades hertig Carl att icke se på former och
statuter utan på landets sanna bästa, samt »afskaffa
de fyra barbariska nationerna: rikets stånd, hvilka
visat sig vara dess obestånd» o. s. v. Detta ansågs
som en uppmaning till öfverändakastande af statens
grundlagar, hvarför skriften åtalades och författaren
uppkallades i Svea hofrätt d. 23 dec., hvarifrån han
fördes i fängelse på stadshuset. Genom regeringens
utslag dömdes han d. 22 febr. 1793 till fyra års
landsförvisning, hvarefter han d. 8 mars s. å. fördes
ur riket. På utländsk botten uppehöll han sig i början
i Köpenhamn, Lübeck och Hamburg men utnämndes 1795
till professor och bibliotekarie i Greifswald, hvarest
hans återstående lif förflöt lika stilla och tyst,
som hans första varit bullersamt och stormigt. Sin
penna nedlade han emellertid icke utan fortfor att
rikta litteraturen med nya alster af densamma. Nämnas
må bland dem: Om qvinnokönets naturliga höghet 1793
(10:de uppl. 1883, öfvers. på danska 1884 och på
finska 1886), Om uplysningens princip s. å.,
Om ett stort tänkesätt emot våld, list och partier
s. å., Harmonien eller allmän plan för en uplyst och ägta
kärleksförening 1794 (skriften dock författad redan
under T:s vistelse i London), Handbok för omtänksamma
hushåld i diäten 1795 samt ett antal disputationer och
större och smärre vetenskapliga skrifter. Han afled i
Greifswald d. 1 okt. 1808, och blef begrafven utanför
staden vid Neukirchen.
Snillrik och kraftfull,
verkade T. i flera afseenden stärkande på sin tid,
mest dock som estetisk granskare och tänkare. Såsom
skald saknade han icke blott fantasi, utan äfven det
språksinne, som behöfves för att ge sinnlig form
åt tankar och känslor. Klarast lyste hans snille
i striden, och hela hans fredliga verksamhet skulle
icke hafva skänkt honom hälften af det rykte, han vann
genom sina äldre skrifter. T:s Samlade skrifter äro
utgifna i flera upplagor.
Gift med Gustafva Kossky.
Thorsander, Johan,
universitetslärare, lärd. Född
d. 31 maj 1777 i Seglora socken af Västergötland,
där fadern var bonde.
Efter undfången
elementarundervisning i sitt fädernestift, blef
T. student i Uppsala 1797 och promoverades 1803
till fil. magister. Förordnad s. å. till lärare
vid elementarskolan i Gäfle, utnämndes han 1805
till gymnasiiadjunkt i Göteborg, hvarifrån han 1807
återvände till universitetet i Uppsala, tog teologie
kandidatexamen 1808, teol. lic.-examen 1809 och
förordnades det sistnämnda året till teol. docent.
E. o. teol. adjunkt 1813, utnämndes
han två år senare till e. o. teol. professor,
blef teol. doktor 1818 och s. å. ledamot af
bibelkommissionen samt befordrades till andre
teol. adjunkt och kyrkoherde i Börje 1826.
1832 erhöll han fullmakt såsom teol. dogm. et moral.
professor samt blef 1835 förste teologie professor
och domprost i Uppsala. Död under ett tillfälligt
besök i Mariestad d. 25 juli 1851.
I ungdomen ansågs han för en skarpsinnig
matematiker men ägnade sig, efter sin återkomst
till universitetet 1807 uteslutande åt de
teol. vetenskaperna och har på detta område utgifvit:
De armenianis observationes 1808–09, Profeten
Jeremia. Ny proföfversättning 1837, m. m.
Ogift.
 |
|
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
