såsom hon på senare tiden kallat sig, 1893--94 på konserter i Amerika. Hon blef 1897 led. af Musikaliska akademien. Östberg, Ragnar, arkitekt. Född i Stockholm d. 4 juli 1866. Föräldrar: revisorn i generaltullstyrelsen Carl Östberg och Erika Kindahl. Elev vid Tekniska högskolan 1885--89 och vid Konstakademien 1888--91 företog Ö. därefter studieresor till Amerika 1893 och till Frankrike, Italien, Grekland, England och Spanien 1896--99. Arkitekt i öfverintendentsämbetet 1898, har Ö. från denna tid varit bosatt i Stockholm som privat arkitekt och i sådan egenskap tillvunnit sig erkännande som en af de mest framstående i sin bransch. Lejonparten af sitt arbete har han ägnat åt att uppgöra ritningar till och inreda privathus, såväl i Norrland, som i Stockholmstrakten och Djursholm. Han har därvid i första rummet sträfvat efter frigörande från den utländska stilimporten och att bevara den svenska karaktären å byggnader, på samma gång han låtit sig angeläget vara att tillgodose moderna kraf å komfort. Bland dessa byggnader må nämnas herr T. Laurins å Djurgården i spån, herr Alb. Paulis å Djursholm i tegelbyggnadsstil, m. fl. 1906 godkände Stockholms stadsfullmäktige Ö:s ritningar till nytt rådhus i Stockholm och till nya lokaler vid Östermalms högre läroverk. Hans ritning till teater i Umeå utmärker sig lika mycket för originalitet som för en estetiskt tilltalande idé. Ogift. Östergren, August, ämbetsman, statsråd. Född i Svarttorps förs. i Jönköpings län d. 28 maj 1832. Föräldrar: sergeanten Jacob Ludvig Östergren och Kristina Jaensson. Student i Lund 1851, aflade Ö. hofrättsexamen därstädes 1853 och blef 1858 vice häradshöfding. Utnämnd till assessor i Göta hofrätt 1863, förvaltade han 1863--66 ett revisionssekreterareämbete och blef sistnämnda år ordinarie revisionssekreterare. 1866--71 var han expeditionschef i civildepartementet och blef 1874 t. f. byråchef för lagärenden i justitiestatsexpeditionen samt led. af Nya lagberedningen. Ledamot af Andra kammaren för Stockholms stad från och med 1874 års riksdag, afsade han sig detta uppdrag 1876, då han utnämndes till justitieråd. 1889 utnämndes han efter Örboms död till statsråd och chef för justitiedepartementet. Starkt konservativ såväl i lagstiftningsfrågor som å det rent politiska området, afgick han från denna post 1896, då statsminister Boström beslutat sig framlägga ett förslag om utvidgning af den politiska rösträtten, och blef president i Kammarrätten, från hvilken post han 1899 tog afsked. 1890--98 representerade han Gottlands län i Första kammaren, som 1897 insatte honom i bankoutskottet och 1898 i konstitutionsutskottet. Ö. var jämväl 1873 ledamot af kommittén ang. reglering af häradshöfdingarnas löneförmåner, 1874--75 af kommittén ang. Kommerskollegii indragning samt 1873--76 suppleant i Riksgäldskontoret. Gift 1864 med Hildegard Amalia Hessle. Östergren, Carl Ludvig, skald. Född i Norrköping d. 6 maj 1842 och son af klädesfabrikören därstädas Carl Gustaf Östergren och Daniella Lovisa Adolfina Östergren. Student i Uppsala 1861, blef den med vittra anlag begåfvade ynglingen upptagen i den krets af studenter, som bildat det på sin tid frejdade Namnlösa samfundet. I de af detta samfund, hvars sekreterare han en tid var, 1863 och 1865 utgifna publikationerna: »Sånger och berättelser», förekomma af honom under signaturen Fjalar författade lyriska dikter. Ö., som efter en längre studieresa i Tyskland och Frankrike, 1869 i Uppsala promoverades till filos. doktor, blef samma år kallad till docent därstädes i svensk literaturhistoria. Strax därefter erhöll han emellertid anställning såsom adjunkt vid högre elementarläroverket i Gäfle. Hans sålunda inledda lärareverksamhet hindrade honom icke att fortgå på författarebanan. Tid efter annan utkommo under den fortfarande af honom bibehållna signaturen Fjalar dikter, som förråda en ande, rik på ädla känslor och med förmåga att återgifva desamma i bundet, af poetisk flykt utmärkt språk. Bland de mera bemärkta af dessa dikter må nämnas Vårkvitter, Tiggaren, En sommarkväll i Sachsen, Viola, Två slagfält, Vintervälde, Midsommarvaka, Modersoro, Sjömanshustrun, Fjäriln, Till min son, Prolog vid invigningen af Gäfle nya teater m. fl. Död i Gäfle d. 10 april 1881. Gift 1870 med Maria Sofia Hedén.