Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
60
MARTHAS BARN
att han sedermera åter skulle kunna framkalla detta
ljusskimmer, han behövde endast samla sina tankar, göra en
kort själsansträngning, och denna bländande skatt av
idéer skulle åter vara där; det var endast att taga —
pärla efter pärla, diamant efter diamant... Alltså
genast till arbetet!
»Herre greve — ett telegram.»
Rudolf var missnöjd över att bli störd. Men när det
var fråga om ett telegram, hade betjänten naturligtvis
när som helst tillträde till arbetsrummets helgedom;
telegrammet skulle ju kunna innehålla något, som ej fick
uppskjutas.
Detsamma innehöll underrättelse, att Brtjnnhof dagen
därpå komme att erhålla inkvartering. Årets manöver
ägde rum på endast några få mils avstånd.
Kvartermästaren skulle komma två eller tre timmar efter
talegrammet. En general, en överste och flera andra
officerare skulle bo i själva slottet.
Man måste alltså vidtaga förberedelser, utdela
befallningar. Nu var det slut med Rudolfs arbete med
programmet. Och ej endast därmed; även
sinnesstämningen var försvunnen. Hans egentliga uppgift var att
söka åstadkomma ett sådant förhållande folken emellan,
att desamma kunde befrias från krigets kostnader och
fasor — och nu var det hans plikt att på ett i allo
gästvänligt, hjärtligt och förekommande sätt mottaga dessa
militärer, vilka kommo direkt från krigsövningar. —
»Man kan ej tjäna två herrar.. .»•
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
