Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lauritz Weibull, Stockholms blodbad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
42
Lauritz Weibull.
ärkebiskopen till »att anamma till någon vänlig förlikelse
för sådant uppenbart kätteri».
Denna klagoskrift upplästes för stängda dörrar. Vakter
stod posterade vid dem. Ingen blev utsläppt.
Paludan-Muller har om klagoskriften hävdat, att Gustaf
Trolle däri kräft straff över de anklagade såsom kättare, och
att skriften ideligen kommer tillbaka till detta, ait de var
uppenbara kättare l. Erslev tog ståndpunkt häremot. Orden
skulle vara riktiga, säger han, »om anklagelsen uppställde
påståendet, att de anklagade voro kättare och sökte motivera
detta, men så är det ingalunda». Ty, menar Erslev, trots
allt tal om kätteri, är det inte detta det gäller; anklagelsen
föres på grund av det våld, som tillfogats ärkebiskopen själv,
nedbrytandet av Stäket, överfallen på ärkebiskop Jacob och
biskop Otto och annat liknande. Vad ärkebiskopen yrkat
är straff över och skadeersättning i denna anledning av
ogärningsmännen2.
Då det gäller att taga ståndpunkt till dessa divergerande
uppfattningar om klagoskriftens innehåll, är ståndpunkten
given redan av det förhållande, att bland de anklagade
befann sig en död man, riksföreståndaren Sten Sture. Talan
mot död man var enligt dåtida rätt möjlig endast i två fall:
i mål som gällde majestätsbrott och i mål om hæresi, det
förra i anslutning till romersk rätt3, det senare, med
utgångspunkt därifrån, sedan det 12. århundradets mitt enligt
kanonisk \ Att här endast kan vara fråga om hæresi, är
självfallet.
Samma ståndpunkt som på denna väg vunnits, vinnes om
man noga och verbalt följer gången i klagoskriftens
framställning. Efter uppräknandet av de anklagade förklarar ärkebisko-
1 Paludan-Muller, 369.
2 Erslev, 156, 157.
3 1. 11 D. ad leg. Juliam maiest. XLVIII. 4.
é 1. 4 § 4 G. de hæret. I. 5; c. 6 C. XXIV qu. 2; c. 3 och c. 8 §§ 6, 7 in
VI:to. de hæret. V. 2. Jmfr Paucapaleas Summa, ed. Schulte, 105, och Summa
Rolandi, ed. Thaner, 101. För övrigt: Havet, L’hérésie et le bras séculier, i
Bibliothéque de l’École des chartes, XLI, 582, samt Henner, Beiträge zur
Organisation und Kompetenz der päpstlichen Ketzergerichte, 336.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
